Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jernhandteringens ståndpunkt i Sverige 1873 af R. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÄR 1873.
Om man äfven tänker sig Sverige någorlunda väl försedt med
jernvägar, så kan dess jerutillverkning, hvad qvantiteten angår,
ändock näppeligen blifva af någon egentlig betydenhet i jämförelse
med många andra länders, så framt man icke i de skånska sten-
kolsfältens närhet skulle påträffa några hittills okända större jern-
malmslager, ty endast under denna förutsättning kan för omkost-
nadernas skull någon framställning i stor skala af hvad man i
verldsmarknaden kallar ordinärt jern uti Sverige ifrågakomma. Utan
én sådan jernmalmsupptäckt i Skåne måste Svcrige allt fortfarande
inskränka sig till framställande af s. k. qvalitetsjern, och orimlig-
heten af att endast på skogsprodukter såsom bränsle grunda någon
i nutidens ögon stor jerntillverkning är i sjelfva verket för Sverige
så mycket större, som skogsåterväxten der är mycket långsammare
än i många andra länder. I mån som skogsprudukterna genom
lättade kommunikationer blifva värderikare, böra visserligen sko-
garne kunna blifva bättre skötta, och skogsafkastningen kommer
naturligtvis då att blifva vida större, än som nu är händelsen, ty
i de aflägsnare skogstraktörna kan man nästan säga, att allmogen
hittills icke gjort det allra ringaste för skogons återväxt; men
äfven med behörigt afseende härpå är det ändock en omöjlighet
ätt med träkol kunna åstadkomma någon synnerligt stor jerntill-
verkning. Hvarje tunnland skog lemnar nämligeso på de trakter i
våra bergslager, der den skötes bäst, endast ett par och 50 kub.-
fot fast ved om året, under det ett tunnland skog med den hos
Sveriges allmoge vanliga skötseln, om skogen icke skall försämras,
ofta icke för år kan afkasta mer än 20 kub.-fot fast ved, och af
ett fast mått ved får man, allt efter som kolningen skötes, 90 till
100, men ofta endast 60 till 70 volymprocent kol. Om man för
hvarje ctr tackjern med afstybbning m. m. d. endast räknar en åt-
gång af 2 tunnor kol, så skulle således, äfven om man framdeles
komme att i allmänhet sköta sig lika väl, som förhällandet för
närvarande blott är vid de bättre hållna skogsegendomarne, för
alstrande af det till sagda tackjernsmängds framställande erforderliga
bränslet, erfordras en skogsmark af | tunnland.
Ett sätt att väsentligt öka jerntillverkningsbeloppet vore att i
masugnsskötseln använda engelska kåks och sedan med bessemer-
processen färska det sålunda bekomna tackjernet. En sådau bes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
