Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jernhandteringens ståndpunkt i Sverige 1873 af R. Åkerman - Tackjernstillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— — — - —
96 OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1873.
måste nämligen alla materialierna på slädar framföras under vin-
trarne, och blåsningarne taga derföre vanligtvis icke sin början,
förrän man fått slädföre. Deras längd beror sedermera i en vä-
sentlig grad af vinterns beskaffenhet, ty ju bättre och mera ihål-
lande slädföret är, desto mera materialier hinner man anskaffa.
Men endast på jämförelsevis få ställen har det varit vanligt, att
man under vintrarre hunnit framföra så mycket kol och malm, att
blåsningen kunnat fortsättas till början af nästa års slädföre, utan
i de flesta fall sluta blåsningarne redan vid början eller medlet af
påföljande sommar, och masugnsfolket användes sedermera till höst-
bergningen m. m. Dock har man äfven exempel på, att samma
blåsning kunnat fortsättas ända till 6 år, såsom nämligen förhål-
landet varit vid Borgvik.
Vid några af de gamla verk, som hafva bättre kommunika-
tioner, har man emellertid under de sista åren invid de gamla
masugnarne uppfört nya sådane, så att 2:ne masugnar kunna finnas
ej blott vid Finspong, utan också vid Westanfors, Sandviken, Ho:
fors, Dalkarlshyttan och Forsbacka. Dessutom håller man vid
några andra gamla verk för närvarande som bäst på att uppföra
en andra masugn, och vid några af de under de bägge sista åren
beslutade, men ännu ofulländade, större bessemeranläggningarne är
det till och med meningen att uppföra 3 å 4 masugnar.
Genom förbättrade kommunikationer blifver naturligtvis tack-
jernstillverkningen låugt mindre beroende af vintrarnes beskaffenhet;
men godt och ej allt för kort slädföre kommor dock allt fortfarande
att blifva ett hufvudvilkor för en betydligare jernproduktion, ty
kolmilorna i skogarnes inre äro i allmänhet endast åtkomliga, me-
dan vattendragen äro isbelagda och snötäcket gör obanade skogs-
vägar farbara. Derföre är det också i de flesta tall endast under
denna tid, som kolen kunna till jernvägar eller andra större kom-
munikationsleder framföras.
För häst och karl samt åkdon betalas om dagen 2,5 till 5
rdr men under närvarande gynnsamma konjunkturer ända till 7 rdr
och t. o. m. derutöfver. Vid längre körningar betalas per ctr mil
7 till 20 öre, under det fraktkostnaderna för malm, kol och jern
på statens jernvägar är för 1 mil — «4 öre per ctr
10 ” 20 ” ” »”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
