Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1873. 97
20 mil — 32 öre per ctr
30 9” 44 ”
1” ”
40 99 d2 29 2” 1”
00 9 63 ” ”» ”
60 9” 74 ” ” »”
70 ” 85 ” ” »”
För afstånd, som öfverstiga 20 mil, lemnas dessutom ofta 20
4, rabatt å ofvanstående.
Hyttarbetarne hafva likasom grufarbetarne oftast bostäder samt
andra förmåner, och i mån som dessa äro större, hafva de mindre
kontanta inkomster. Deras aflöning utgår numera oftast efter be-
ting, och per dag förtjena masmästarne i kontauta penningar van-
ligen 1,30 till 3,30, under det de andra byttarbetarne hafva 1,v3
till 2 Rdr.
Arbetskostnaderua för tackiernstillverkningen belöpa sig till 13
2 20 öre pr ctr, då malmens rostning och krossning äfven inbegripes.
Under år 1871 blef i 207 masugnar, som sammanlagdt voro i
gång under 37,471 dygn, tillverkadt 6,892,005 ctr tackjern i gal-
tar och 136,386 ctr gjutgods eller in samma 7,028,391 ctr tack-
jern. Härtill blefvo vid sjelfva hyttorna 3,812 arbetare använde.
Smidesjerns- och Ståltillverkningen.
Deu i Sverige ojemförligt vanligaste färskningsmetoden är den
sorts härdfärskning, som kallas Lancashire-smide. Detta är som
bekant. ett brytsmide, hvilket försiggår i små slutna härdar, och det
i dem bekomna smältjeraet välles sedermera i särskilda uguar. Ar-
betet fortgår med 2 å 3 man per skift oafbrutet natt och dag un-
der 6 dygu i veckan, och under denna tid tillverkas för hvarje härd
160 å 300 ctr smältstycken med en afbränning från tackjernet af
vid pass 13 5» och en träkolsåtgång per ctr smältstycken at 1,2
å 1,7 tunnor s. k. stjelpt mått eller efter mottagvisg i kolhuset.
På senare tider har man på flere ställen uppsatt smältstycke-
valsverk, med hvilkas tillhjelp det under hammare först hopslagna
smältjernet utan omvärmning omedelbart utvalsas till ämnen dels
för finjerustillverkningen och dels för gjutstålsberedning; men i all-
mänhet få de under bammare hopslagna smältstyckena alldeles af-
Svensk Tidekrift. 1873. Ydra hurtet. Y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
