Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JERNHANDTERINGENS STÄNDPUNKT I SVERIGE AR 1873. 909
a”
marsmide och i stället endast tillverka smältstycken, som sedermera
vällas och uträckas vid ett för flera sådana färskningsverk gemen-
samt valsverk. Bland dessa har Smedjebackens valsverk ända till
år 1871 haft den största utvalsnivgen, men under sagda år hade
Bofors den största tillverkningen, nämligen 144,090 ctr stång- och
tinjern.
Utom Lancashire-smide begagnas, särdeles vid sådana mindre
jernverk, i hvilkas närhet något valsverk icke förefinnes, s. k.
Franche-Comtésmide, hvilket, på det sätt det här bedrifves, är lik-
artad med det förra, utom att smältstyckenas vällning försiggår i
samma härd. Vid detta smide är afbränningen något mindre än
vid det vanliga Lanucasbire-smidet, som är förenadt med välluing i
särskild vällugn; men tillverkningen är deremot ringa, i det den
inskränker sig till 90 å 100 ctr stångjern per härd i veckan. Värst
är emellertid, att kolåtgången är så betydlig, ty den belöper sig till
vid pass 23, men stundom äfven 3 tunnor träkol och derutöfver per
’etr ståugjern, och denva omständighet gör, att denna smidesmetod
väl snart kommer att utdö, när träkolen genom förbättrade kom-’
munikationer äfven i aflägsna trakter blifva mera värderika, än som
hittills varit händelsen.
Inom Dannemora distrikt användes fortfarande det af ålder der
begagnade Vallonsmidet, vid hvilket i allmänhet 2:ne härdar på ett
sådant sätt arbeta tillsammans, att det i den ena framställda smält-
jernet välles i den andra, för att med hammare slutligen uträckas.
Per härdpar tillverkas 200 till 250 ja någon gång 300 ctr stång-
Jern i veckan med en träkolsåtgång af 5 å 6 tunnor, men undan-
tagsvis också miudre än 4 tunnor per ctr.
På ett och annat ställe användas slutligen äfven andra härd-
färskningsmetoder; men de ofvan nämnda äro dock de enda, som
för Sverige numera äro af någon större vigt. Af dessa lemnar
Lancashire-smidet det jämnaste och tätaste jernet, och detta för-
hållande beror åter hufvudsakligen på den kontroll, som en rätt
skött välluga utöfvar på smältsmederna. När vällningen sker i
härd, så är det nämligen mycket lättare för smeden att af ett ojämnt
smältjern uträcka en till sitt yttre felfri ståug, än när vällugn be-
gagsas, ty dervid blifva smältstyckenas olika delar utsatta för en
mera likartad upphettuing. Då vidare jämnhet och täthet äro huf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
