- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
100

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jernhandteringens ståndpunkt i Sverige 1873 af R. Åkerman - Smidesjerns- och Ståltillverkningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100 OM JERSHANDTERINGENB STÄNDPUSNKT I SVERIGE ÅR 1873.

vudfordringar på ett godt manufaktur-ämnesjern, så är det natur-
ligt, att Lancashire-smidet måste vara den för sådant jerus fram-
ställande lämpligaste härdfärsknivgsmetoden.

Vallonjernet kan deremot sägas vara utmärkt för sin ojämnhet
eller blandning af mjukt och hårdt till stålartadt jern; men det-
samma användes uteslutande till framställande af stål, och ojemnhe-
ten är då tämligen oskadlig, under det värdet egentligen bestäm-
mes af jeruets på de till dess framställande använda malmernas
beskaffenhet beroende "body". TI sjelfva verket ser det till och
med ut, som om Vallonjernets ojämnhet skulle vara en i de engel-
ska ståltillverkarnes ögon prisvärd egenskap, ty de motarbeta i frå-
ga varaude smidesmetods förändring. Skall åter något verkligt skäl
härtill förefinnas, så måste det väl bestå deruti, att de hårda stål-
körtlarne något förkorta den för dylikt jerns stålbränning erforder-
liga tiden.

Smedernas kontanta aflöning utgår efter tillverkningsbeloppet,
och kontrakterna äro i allmänhet så uppställda, att för hvarje härd
blott en (mästaren) eller ännu oftare två (mästaren och mäster-
svennen, som förestå hvar sitt skift) äro ansvariga för resultaten och
plikta, om jernafbränningen cller kolåtgången öfverstiger vissa be-
stämda belopp; men deremot få do särskild betalning för besparade
kol och högre aflöning för s. k. "öfverjern” än för det jern, som
de enligt kontrakten af cen viss tackjernsmängd böra framstäila.
Utom åtskilliga "förmåner" hafva mästarne och mästersvennerna i
kontant inkomst vanligen omkring 1,500 Rdr om året, men då
skola de också sjelfva bekosta hvar sin hjelpare eller dräng.

Vid Lancashire-smide belöpa sig arbetskostnaderna till 30 å
40 öre pr ctr smältstycker, under det arbetet för vällning och räck-
ning kostar 30 till nära 30 öre pr ctr stångjern, mindre vid vals-
verk och mera vid hammarräckning.

Under år 1871 blef i hela landet med 827 begagnade härdar

sammapnlagdt framstäldt 4,415,510 ctr stång- och finjern, hvartill
6,073 arbetare användes.

Puddling begagnas endast vid några få verk, som sjelfva manu-
takturera sitt jeru, nämligen Motala, Surahammar, Gunnebo, Kal-
linge och Nyby. Det i puddelugnarne använda bränslet utgöres i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 5 00:32:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free