Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDBADET. 119
tade på engång alla dem, som undertecknat adress till Döllinger,
med exkommunikation och indragning af all gudstjenst, vigsel, be-
grafning m. m.; statsministeren v. Lutz försäkrade de häröfver kla-
gande om statsmaktens skydd för deras kyrkliga rättigheter gent-
emot biskopen. ") — Det skulle blifva för långt att här anföra alla
de hundratals fall, hvari dylik konflikt mellan kyrka och stat upp-
kommit. I Bayern betingades den, som sagdt, deraf att biskoparne
brutit mot ett af vilkoren för kyrkans rättigheter, och regeringen
stödde sig helt enkelt på författningon, då den vägrade att orkänna
infallibilitets-dogmen, eller att betrakta "”gammalkatolikerna "som
kättare, och ansåg sig derför äfven hafva skyldighet att bibehålla
dessa undersåtar vid deras garanterade rättigheter såsom katoliker.
Men tydligt är, att just härigenom var regeringen bragt i en högst
obehaglig ställning, ur hvilken man icke såg någon annan utväg
än den, som kunde beredas genom en för hela Tyskland gemensam
rik s-lagstiftning. Det var derför, som Bayerns minister v. Lutz
var den förste att i den nya riksdagen väcka den stora kyrko-
politiska frågan.
Förvecklingar af ofvan nämda art uppkommo äfven i öfriga
Tyska stater, i Baden, i Hessen, och i Preussen, ehuru de här ej
togo samma dimensioner som i Bayern. I Preussen existerar in-
tet kungligt placet, och’ biskoparne hade derför här större frihet
i förkunnandet af dogmen och bestraffningen af motspänstiga en-
skilde eller menigheter. Statens skyddsmakt hade här svårare att
ingripa, utom der särskilda staten tillkommande rättigheter genom
den kyrkliga straffmaktens tillämpning angrepos. Exkommunika-
tioner förekommo tämligen talrikt, så mot genstörtiga prester, som i
synnerhet mot universitetslärare, i Breslau och i Bonn. Mini-
stern v. Mähler, som i allmänhet ej tycktes böjd för strid med det
katolska presterskapet, indrogs i häftig skriftvexling med biskoparne,
men efter preussisk rätt ansåg han sig ej kunna göra mer än för-
säkra de exkommunicerade om deras bibehållande vid de dem
af staten garanterade embeten. Starkare blef dock konflikten i det
2) Ännu flere exempel kunna hämtas dels ur Augsburger Allg. Zeitung,
dels ur pFortlaufende Geschichte der Gegenwart,» (Hempels Verlag, Ber-
lin), dels ur Wolfgang Menzels »Die Jesuitenumtriebe.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
