Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
bekanta fallet, då biskop Kremenz af Ermeland förbjöd skolläraren
Wollman att undervisa i Braunsbergs Gymnasium. Tvisten härom
utspann sig från Juni 1871 till slutet af år 1872, och de särskilda
momenten deraf voro märkliga nog. Först förklarade Kultusmini-
stern biskopens förbud ogiltigt, enär gymnasiet vore en offent-
lig statsanstalt, och påböd, att Wollman ensam vore att anse som
rättmätig lärare derstädes. Biskopen besvarade denna skrifvelse
med att öfver Wollman lysa kyrkans stora bann, hvarmed följde,
att enhvar, som stälde sig med honom i någon personlig beröring,
förföll i kyrkans mindre bann. Regeringen — der under tiden
Falk öfvertagit kultarministeriet — anslog nu en annan ton, och
förklarade, att en dylik af kyrkan ensidigt afkunnad aktsförklaring,
hvarmed följde intrång i statsborgares äfven rent borgerliga och
sociala förmoner och rättigheter, vore "ett ingrepp i statens suve-
ränetet, hvilket staten är förpligtad att afvärja". Biskopen svarade
Regeringen stolt, att bannet såsom en rent kyrklig akt stode allde-
les utom statens domvärjo, och att han såsom en kyrklig dignitär
för detsamma ansvarade endast inför sitt samvete och för — kyrkans
öfverherre. Efter åtskillig skriftväxling i denna och andra likartade
tvistefrågor följde härpå en kraftåtgärd af regeringen: biskopen af
Ermeland suspenderades från sina årsinkomster, såsom uppstudsig
mot statsmyndigheten.") Åtgärden var endast provisorisk, men den
var ett förebud för andra, om hvilka vi längre fram skola tala.
I företeelser af denna art framträdde sålunda i förstone den
konflikt, som föranledts af den katolska kyrkans och det tyska ri-
kets samtidiga ombildning. Det religiösa eller dogmatiska momen-
tet spelar deruti ännu en underordnad role; hufvudsaken är en
rätts- oller makt-fråga af till det yttre juridisk, men till sitt inner-
sta rent politisk natur. Huru väsentligen politisk striden genast
från början var, framgick tydligt af företeelserna vid valen till den
första tyska riksdagen och af förhandlingarna under dennas första
sessioner, och denna stridens parlamentariska sida förtjenar derför
en särskild uppmärksamhet, så mycket mer som under fortsättnin-
gen deraf den tyska enhetspolitikens ledare snart nog framträdde
med - det program, hvars utförande vi i dessa dagar bevitna.
+) Den bästa redogörelsen för denna bekanta konflikt finnes i Hirths
Annalen Des deutschen Reichs 1872. Så ock för Namzanovskis affär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
