Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
statens förhållande till den katolska kyrkan i Tyskland skulle om-
gestaltas, och innan året var ändadt, hade Romerska kyrkans öfver-
hufvud sjelf lockats att personligen kasta sig ini striden. Den be-
kanta hotelsen om "den lilla stenen, som snart skall nedstörta från
höjden för att sönderkrossa Kolossens fot," i hvilken <Kolossen”
allmänt ansågs betyda det tyska riket, uttalades från Vatikanen
d. 24 Juli 1872, och d. 23 December stegrade sig den påfliga vre-
den till yttranden, hvilka föranledde det’ fullständiga afbrottet i
Tyska rikets diplomatiska förbindelser med påfvestolen. Men af
sådant ostördt fortgick det påbegyuta fälttåget mot ultramontanis-
men inom Tyskland: Jesuiternas fördrifvande och de stränga åtgär-
derna mot biskopen af Ermeland samt den kraftiga tillämpningen
af predikstols- och skoluppsigtslagarne voro blott förberedelser till
de nu nyligen af Dr. Falk i Preussiska landtdagen framställda lag-
förslag till ändring i kyrkans förbållande inom staten; och antag-
ligen skola dessa följas af ännu flera legislativa åtgärder så inom
de skilda staterna som i Riks-lagstiftningen. — För att förstå
denna fälttågsplan och betydelsen af de åtgärder, som redan företa-
gits eller ännu förestå inom Tyskland, måste vi egna någon när-
mare uppmärksamhet åt de hittills bestående kyrkopolitiska för-
hållandena derstädes, och åt den katolska kyrkans ställning i all-
mänhet inom Europa.
"Én sådan framställning torde i vårt land vara af behofvet på-
källad’ redan derför, att den nu pågående kyrkopolitiska striden till-
följd af sin nationalitet varit allt för mycket förbisedd inom den
svenska pressen. Vi hafva här ej att yttra oss om den antipati,
som em stor del af Sveriges tidningar så länge ådagalagt gent emot
Tyskland; men i den tidningsläsande svenska allmänhetens namn
våga: vi vördsäihligen att hemställa, huruvida en sådan antipati äfven
bör” ’få’ iäverka på framställningen af rent faktiska förhållanden.
Eutvar kan lätt påminna sig, huru densamma under kriget ledde
tiil det mest uppenbara förbiseende af sanningen; men om det
kunde skylla; på yrvakenhet hos referenter och kronikörer, att de
utidfägnade oss "med rapporter om franska segrar vid Gravelotte
och Paris eller tyskarnes blifvande nederlag mellan Metz och Chå-
long, tager "det sig dock alltför eget ut, att man i den svenska
prössen fortfarande” synes vilja, med en taktik hämtad från den
. I en ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
