Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Strandens Sagor, en runa från Gutarnes ö af P. A. Säve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRANDENS SAGOR. 181
ken. Detta, mente flera, var ett fult varsl, och säkert körde
man på orättfånget gods; men förmannen grinade bara deråt, slog
änpu obarmhertigare. på kräken, och så släpade de med största
svårighet fram lassen till nästa hvilställe. — Men i alla fall, sedan
strandningsförhoppningarna med sina åtföljande mödor och idrotter
så der upp mot jul ansågos afslutade för året, döfvades alla stygga
tankar under det stormiga gille, som "patronen" bestod sira bussar
och hanudtlangare, då, under anförande af en törstig utliggare-hejduk,
en hvar åt och förtärde, drack rom ur stop och bunkar samt
rökte "svarta ankaret" så mycket man orkade, allt under högljudt
glam och mustiga visor, hvarpå sist tuggtobak och spelkort utdelades
öfver lag. |
En orsak till denna affärernas nattsida den tiden voro visser-
ligen också de förvända och olämpliga författningarna om tull och
annat, hvarigenom mångstädes hederligt folk stundom nästan tvun-
gos till lurendrägeri, hvilket ju, när det lyckades, var ganska
vinstgifvande. Genom sådana "affärer" gjorde sig ock mången grofva
summor, det förstås tvärt emot sin köpmansed på lif och salighet,
under det att deras samvetsgranne kamrater såldes under af dem
samt voro och blefvo fattige. Men lurendrägeriet, som £«f de fleste
visst icke ansågs för ett lagbrott, blomstrade dock icke alldeles blott
för vinstens skull, utan drefs stundom i och för sig och nästan så-
som ett nöje samt betraktades som ett slags börsspel och ett friskt
äfventyr, eller såsom det krigiska, nästan ridderliga elementet inom
handelns stillsamma yrke, en vetenskap, som först gaf affärerna en
hög smak; det blef ett öppet fält för en ung handelslärling att
ådagalägga sitt goda hufvud, nämligen genom att än fint och än
rätt bondaktigt groft lura någon mindre väl skottställd "besökare"
eller att fresta de högres rymliga samveten; hvarigenom man ju:
också kunde förvärfva sig grundplåten till en liten förmögenhet,
som snart medförde en viss ställning inom ’affärsverlden samt ofta
slutade med den rike mannens aktade lugn på gamla dagar. Också
är det nu mera alldeles otroligt, huru både djerft och fintligt man
förr i verlden förde kriget mot de redlige tulltjenstemännen, som
då också funnos här och hvar, huru man för det skarpaste öga
och mest vakna tjenstenit kunde gömma oförtullädt gods än i far-
tygen, än i husen, än också på kroppen; äfvensom hur snillrikt
man visste leda tullens vädrande tjensteandar från spåret, när en
lurendrägerifora var i antågande; eller hur man lät dem ta i be-
slag hela lass varor med lockande påskrifter, men som innehöllo
minst sagdt bara strunt, under det att det verkliga lurendrägar-godset
strök in genom en annan af stadens portar; eller hur hela hus,
fulla af dyrbara redan i beslag tagna varor, — sedan dessa i hem-
lighet voro undanskaffade — plötsligt stodo i ljus låga; eller huru
den skälmske gråtfärdige skepparen, som kommit med fartyget
smäckfullt af förbudna varor och redan fått sina däcksluckor för-
seglade samt ror och segel tagna i land, medelst hjelp af väns
vänner åter förde allt om bord wunder natten, seglade sin väg i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
