Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 FORNSVENSK LITTERATAR
nes således icke utgifvarens förmodan, att denna tillhör senare delen
af trettonde århundradet. Vissa stycken äro likväl sonare tillagda,
och språket har i dessa också en yngre prägel; detta är förhål-
landet t. ex. med den sidd. 176-—8 ur Cod. Bur. hemtade borät-
telsen, huru S:t Jacob halp de kristne i Spanien, on händelse, som
förlägges till år 1340; också förekommer här det från tyskan lånade,
annars i denna handskrift icke brukade ordet bliva. För öfrigt
eger vår medeltidsliteratur en stor mävrgd i åtskilliga handskrifter
upptagna helgonsagor, öfversatta till det mesta från latinet, men
till en del äfven från tyskan (sålunda uppgifves t. ex. en bearbet-
ning af Krysostomus-legendon såsom öfversatt från "the bok som
kallas tyska passionali”); med hänsyn till stil och språkbehbandling
äro dessa af mycket olika värde. Några bland dem äro utgifna uti
nyssnämda hufvudsakligen på Cod. Bur. och Cod. Bildst. grundade
legendarium; andra uti don fortsättning af legendariet, hvilket om-
besörjos af F. A. Dahlgren. Den till detta litoraturområde hörande
och i Cod. Bildst. förvarade Patriks-sagan är jämte Tungulus-Sagan
särskildt utgifren, likasom också är’ förhållandet med logonden om
Gregorius af Armenien.
Med hänusyn till tiden för affattandet närmast ofvan anförda
iegendarium kommer den tolkning och utläggning af Mose böcker,
hvilkon utgör första bandet af Svenska Medeltidens Bibel-arbeten.
Ehuru vi af dotta verk ega qvar endast två -yngre handskrifter, åen
ena från 1430 —5350, don andra från 1526, är dock språkformen vida
äldro och synes häntyda på förra hälften af fjortonde århundradet;
särskildt i den senare handskriften möta ofta ålderdomliga ord och
formor; utgifvaren ådagalägger, att vi här utan tvifvol hafva den
svonska bibelöfversättning, hvilkon Birgitta enligt trovärdiga upp-
gifter låtit utarbeta och af hvilken den «stora bibel-bok på Svenska",
som förekommer i det på 1340-talet uppgjorda inventariet öfver
konung Magnus Erikssons fatebur, sannolikt utgjort en afskrift.
Utgifvaren håller det likaledes för icke osannolikt, att denna öfver-
sättning, hvilken han anser aldrig hafva innehållit mera än Mose
böcker, är utarbetad af Birgittas biktfader, den lärde Linköpings-
kaniken Matthias, hvilken för öfrigt är känd såsom författare
af kommentarier öfver bibeln. Likasom i det gamla legenda-
riet rörer sig modersmålet här fritt och otvunget. Mot slutot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
