Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNSVENSK LITERATUR. 229
Det är kändt, i hvilken grad kyrkan under medeltiden beher-
skade lifvets alla områden. Det var till det mesta de andlige, com
voro bärare af tidens literära odliog, och företrädesvis i klostren
var det som bokliga studier idkades. Flere omständigheter ådaga-
lägga, att den svenska kyrkans andlige alls icke voro främmande
för det slags vetenskaplighet, som under medeltiden stod i kyrkans
tjonst. Men denna: lärdom, hvilken redan till stor del genom sitt
innehåll måste sakna förmågan att utöfva en mera omedelbar in-
flytelse på det reoligiösa lifvet hos folket, blef för detta ännu mer
främmande derigenom, att kyrkans språk var latinet, hvilket nyttja-
des äfven i skrifter, som behandlade ämnen af mera praktisk natur.
I Norden likasom annanstädes utvecklade sig dock äfven en re-
ligiös literatur, som begagnade modersmålet och sålunda blef till-
gänglig också för dem, som icke voro kunnige i dot främmaade
språket. I Norge och på Island började religiösa skrifter på mo-
dersmålet, företrädesvis af homiletisk art, att affattas redan i tolfte
århundradet; i Sverige framträder en liknande literatur betydligt
senare; och af hithörande skrifter, som kommit till vår kännedom,
är det endast det af Stephens utgifna Fornsvenskt Legendarium,
som, ehurå endast till en del, med någon rimlighet låter hänföra
sig till tiden före 1300-talets början. Af de till gruzsd för denna
upplaga lagda handskrifter är dena äldsta, dena s. k. Codex Burea-
nus, hvilken dock erdast i ofullständigt skick blifvit bevarad, san-
nolikt från midten af 1300-talet, och den som i ålder kommer denne
närmast, Codex Bildstenianus, från förra hälften af 1400-talet; en
tredje anses vara några decennior yngre. Till största delen ut-
göres innehållet af helgonsagor, bland hvilka de flesta äro öfver-
satta från dem, som äre upptagna i den af Jacobus de Voragine
samlade Legenda Aurca. Oaktadt vi här hafva endast öfversättning,
utmärker sig dock framställningen genom synnerlig ledighet; språ-
ket är temligen rent icke allenast i Cod. Bur. utan ock i de båda
handskrifter, som tillhöra det femtonde århundradet; ehuru, i öfverens-
stämmelse med med hvad vi nyss antydt med afseendo på medel-
tidshandskrifterna i allmänhet, nyare former här och der inträngt
samt äldre ord, hvilka börjat blifva svårbegripliga, blifvit utbytta
mot mera kända. I. det hela hänvisar språkformen på en högre
ålder än den, som den äldsta handskriften eger, och osannolikt sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
