Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenskt fornspråk och fornsvensk literatur: Svenska fornskriftsällskapets Samlingar af —e—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNSVENSK LITERATUR. 237
Eufemia-visorna; några i de öfriga icke förekommande tyska ord
och afledningsändelser träffas här dock. Den danska bearbetnin-
gen, hvilken är öfversatt från den svenska och är utgifven i samma
häfte samt af samme utgifvare som denna, finnes qvar endast i en
handskrift.
För att kunna besvara frågan, när Eufemia-visorna blifvit
öfverflyttade till svenska språket, bör man utan tvifvel i första
rummet fästa sig vid de uppgifter om tiden, hvilka, såsom vi sett,
de sjelfva innehålla. Det synos alls icke vara antagligt, att dessa
noggranna tidsbestämmelser i alla tre qvädena och i alla handskrif-
ter skulle vara rent af diktade; något sådant kan icke utan grun-
dade och afgörande skäl antagas. Med anledning af den förmo-
dan, som blifvit uttalad, att dessa uppgifter skulle gälla norska
" öfversättningar, hvilka Euphemia skullo hafva låtit verkställa, och
från hvilka i en senare tid de svenska qvädena åter i sin ordning
skulle hafva blifvit öfversatta, har blifvit anmärkt, att spår till ver-
sifierade norska bearbetningar af dessa sagor helt och hållet sak-
nas, att de ännu bevarade norsk-isländska prosa-öfversättningarna :
Flé6res ok Blankiflår samt Jvent alldeles sakna dessa uppgifter, men
att det deremot i slutet af den senare heter, att "Hakon konungir
gamli” låtit öfversätta henne från franska till norreena. Då en
norsk öfversättning således redan förut fans, är det icke troligt
att en ny sådan skulle föranstaltats af Eufemia. Språkformen
synes visserligen vara betydligt yngre än den tid, hvilken tillhör -
början af 1300-talet, men vi böra ihågkomma att de finnas qvar
endast i jämförelsevis unga afskrifter, och att, då en text under
afskrifvarnes händer ofta undergick betydliga förändringar, vi san-
nolikt ej hafva dem i deras ursprungliga skick; vidare är det icke
säkert, att den språkform, som föreligger oss i lagverken, hvilka
äro nästan de enda literära minnesmärken vi hafva i handskrifter
från denna tid, helt och hållet följdes äfven i andra skrifter,
det är tvärtom troligt, att i de förra, likasom än i dag är fallet,
språket bibehöll en mera fornartad prägel; dessutom råder i den
gamla rimkrönikan, hvars ålder, såsom vi straxt skola se, efter all
sannolikhet uppgår till omkring 1320, och som således är förfat-
tad, kort efter den tid, då Eufemia-visorna uppgifva sig vara öf-
versatta, i det hela samma språkbehandling, som i dessa. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
