Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenskt fornspråk och fornsvensk literatur: Svenska fornskriftsällskapets Samlingar af —e—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 FORNSVENSK LITERATUR.
ligger nära till hands att antaga, att drottning Eufemia särskildt
för att bereda sin måg hertig Erik ett nöje låtit genom en svensk
man öfversätta dessa dikter, för hvilka hon sjelf fattat smak; an-
märkningsvärdt är, att de uppgifna åren inträffa just under den
tid, då denne furste var förlofvad med hennes dotter Ingeborg ?).
Två af de förevarande qvädena finna vi för öfrigt några decennier
senare inom Eriks slägt; det förut omtalade, under 1340-talet upp-
gjorda inventariet öfver konung Magnus Erikssons egodelar upp-
tager bl. a. "uvpum yvan” samt "librum de hertog frethrik”; be-
nämningar, med hvilka knappast andra än svenska böcker torde
betecknas. Under det att vi sålunda anse det såsom säkert, att
de ifrågavarande dikterna i början af 1300-talet genom drottning
Euphemias försorg införlifvades med den "svenska literaturen, sy-
nes det oss deremot mera tvifvelaktigt, från hvilket språk de öf-
verflyttades till vårt. Med afscende på Flores och Blanzeflor samt
Ivan hafva vi sett att de svenska öfversättningarna närmare öfver-
ensstämma med de isländska än med do af oss kända behbandlin-
garna af originalen. Detta kan förklaras antingen så, att de sven-
ska bearbetningarna hafva verkstälts efter samma redaktioner eller
snarast samma handskrifter som de norsk-isländska, eller ock på
det sätt, att de hafva blifvit utförda efter de redan föreliggando
norsk-isländska öfversättningarna. Den stora likhet, hvilken de
svenska hafva med dessa äfven i uttryck, synes tala afgörande för
det scnare alternativet ""). Den omständigheten, att de svenska öf-
versättningarna i vissa punkter närma sig mera de franska origi-
paldikterna än de nu i behåll varande norsk-isländska bearbetnin-
garna kan förklaras så, att de sistnämnda, hvilka äro från en se-
nare tid, icke alldeles återgifva den ursprungliga formen, och, hvad
särskildt Ivent-sagan vidkommer, blifvit i vissa delar förkortade.
Vi hafva äfven andra exempel från vår medeltid derpå, att främ-
mande prosaskrifter återgåfvos i rimmad form; sålunda är dikten
om Alexander, såsom vi strax skola se, bearbetad efter ett latinskt
original i prosaisk form; och af den isländska Olof den heliges
+) Trolofningen egåe rum 1302 och bröllopet 1312.
++) För denna åsigt har också Kölbing uttalat sig i den grundliga
undersökning, han uti inledningen till sitt nyss anförda arbete egnat
frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
