Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 ARKEOLOGI.
hade de skandinaviska bronsmenniskorna kommit till en ganska hög
grad af. financielt raffinement årtusenden före den beryktade Laws
regemente i Frankrike.
Men, som sagdt, bevisningen för bronsfolkets semitiska härkomst
beror endast i ringa mån på sådana skriftliga eller muntliga källor.
Framför allt annat är det fornsakernas intyg, som prof. Nilsson vill
göra gällande emot de historiska <dokumenternas” tystnad. Feni-
ciernas handelsresor äro nogsamt bekanta. Syftemålet för deras
färder till det norra -Europa var förnämligast att hemta tenn i Brit-
tanniens grufvor. Allt tenn, som fans i forntiden, kom från detta
båll (sidd. 47-—51). Sedermera seglade de djerfve köpmännen
ännu längre bort, till "bernstenstrakten vid Slesvig och Jutland
(sid. 55). På alla kuster, der de landade för att iika köpmanskap,
grundlade de nybyggen. Såsom vitnesbörd om deras vistelse fin-
nas otaliga vapen, redskap och kärl af brons, spridda öfver hela
vestra Europa. Huru skulle Englands tenn hafva kommit till så
många och vidt skilda länder om ej genom deras förmedling? På
Irlands gröna ängar, på svältorna i Vestergötland stå ännu deras
tempel eller åtminstone offerstenar qvar (sidd. 22,88). Till minne
af sina blodiga segeroffer hafva de i Skåne upprest stenar med in-
ristade figurer (sidd. 73—88). Öfver hela det område, som stått
under omedelbar inflytelse af den feniciska bildningen, från Cypern,
Thera, Gozzo och Malta till Newgrange och Dowth på Irland, till
södra Skandinavien, råder samma ornamentstil, om också materialet
är olika (sidd. 19 ff. m. fl. st.). Samma "zigzagfigurer,” samma.
såubbelspiraler" och "meandrar" 0. s. v.
Sådana äro prof. Nilssons hufvudskäl för sin teori. Skada
blott, att jämförelselederna ej äro fullt träffande valda! Med
de skandinaviska bronssakernas inristade eller fastnitade utsirningar
sammanställas målningarna på terracotta-vaserna från Thera och
Cypern (sidd. 203—205), de inhuggna figurerna på de irländska
stenmonumenten. Hvarföre ej jämföra brons med brons, sten med
sten? Då skulle likheten, om en sådan funnes, tydligare vitna om
en direkt inverkan af samma folkstam. Såsom saken nu står, kan
på sin höjd en medelbar inflytelse från orienten sägas vara ådaga-
lagd. De förnämsta motiven hafva kanske utgått från östern, men
blifvit olika tillämpade och utbildade af de särskilda folken, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
