Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. II. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
hos Italiens befolkning. Det är i öfvertygelse om att påfven och
hans kyrka aldrig mer skola lyckas snärja Italiens folk i illusioner
om ett klerikalt och "legitimt" regementes välsignelser och företrä-
den framför det nya konstitutionella samhällsskicket, och i hopp om
att genom ett rent verldsligt undervisningssystem kunna konkurrera
med det kyrkliga inflytandet, som Italiens statsmän hafva vågat
förverkliga en teori, enligt hvilken kyrkan icke är något annat än en
fri förening eller privat korporation, fullt jämförlig med andra en-
skilda sällskap och inrättningar, med bolaget för S:t Gotthard-jern-
vägen eller med Frimurareorden.
Det må tillsvidare lemnas derhän, huruvida en sådan teori är
riktig och möjlig med afseende å kyrkliga samfund i allmänhet eller
sådana de borde vara. Men hvad man med full visshet kan på-
stå, det är att denna teori ej håller streck med afseende å& den
kyrka, hvarom nu är fråga, så vida man åtminstone vill tillerkänna
denna kyrka någon befogenhet att sjelf bestämma sin karakter och
tilltro henne någon makt att göra denna karakter i verkligheten
gällande.
Den katolska kyrkan en fri association! Ingen ting kan vara
orimligare: hon är hvad hon är just genom motsatsen af denna
lära, då hon i sjelfva verket af alla menskliga samfund är det mest
imperativa. Enligt sin grunddogm af Herren sjelf instiftad såsom
det oundgängliga medlet och vilkoret för alla menniskors eviga
väl, kan hon ei, utan att begå ett sjelfmord, på något vilkor erkänna
individernas fria vilja som upphof och grund för sin tillvaro, kan
hon i dem alla och en hvar ej se annat än undersåtar, hvilka
hon ju endast genom en rent yttre handling, dopet, vid sig binder
med oslitliga band, och som hon enligt sin högt förkunnade lära
har rätt och pligt att med hvarje medel hålla och åter bringa i un-
dergifvenhet och lydnad.
Lika oförenligt med denna kyrkas hela system är det att
fatta henne som en privat korporation, och detta särskildt med
hänsyn till den konseqvens, som deraf skulle framgå i afseende
å hennes förhållande till staten. Ty hur frikostigt statsmännen
än må tillskära hennes friheter, inom ramen af det borgerliga
samfundets rättsystem måste de dock inpassa desamma, och
såsom i sinneverlden existerande korporation måste ju kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
