Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. II. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 281
och skrifvelser "ex cathedra"’, ligger åtminstone negativt uttalad
den lära om kyrkans öfverhöghet öfver staten, hvilken alltifrån ka-
tolicismens fulla utveckling varit den enkla och nödvändiga konse-
qvensen af dess egen definition å kyrkan. Såsom oett timligt sam-
fund med evighetens pretentioner, såsom en verldslig institution
med gudomliga attribut, kan hon hvarken afsäga sig de tvångsmedel,
som i sinneverlden gifva henne förbindande kraft, ej heller erkänna
någon annan makt vid sin sida. Staten är allenast ett medel för
realiserande af hennes allt beherrskande syften. Med den "kyrk-
liga frihet hon -begär, förstås visst icke rätten att inom utstakade
gränser verka för egna ändamål, utan rätten att underordna alla
ändamål och begagna alla medel, äfven statens, för sitt stora,
vidtomfattande mål. Sjelfva denna moderna tanke: "fri kyrka i fri
stat” eller statens lösgörande från kyrkan och kyrkans från staten
har också Syllabus mycket riktig fördömt;”") ett sådant åtskil-
jande skulle ju lemna kyrkan vanmäktig mot olydnad och irrläror.
Den katolska kyrkan vill i dag hvad hon för 800 år sedan ville.
Hon vill vara fri att styra med sin egendom, sin embetsorganisation,
sin förvaltning, sin gudstjenst, sjna dogmer, sin disciplin öfver pre-
ster och lekmän, och det är :denna frihet, som hor kräfver i libe-
ralismens namn, och som hon flerestädes erhållit under dess med-
verkan. Hon vill äfven vara fri från de band, som fästa hennes
tjonare vid de borgerliga samfunden, från det beroende, hvari hen-
nes ekonomi i senare tider kommit till regecvingarna; men i dessa
stycken har hon klokt gifvit efter och — alltid under förbehåll för
sin suveräna och principiela rätt — dragit största möjliga fördel af
den ställning, hon genom accord kunnat vinna. Men hon vill fram-
förallt vara fri i sin suveräna makt öfver de troendes själar, och
till upprätthållandet af denna makt skola staterna förhjelpa henne
med alla de medel, som ännu kunna stå dem till buds — till dess
möjligen den tid kan komma, då dessa samme troende, "folket",
vederbörligen fostrade i katolska gruudsatser, skola nedbryta de
skrankor af statsmyndighet, som hindra den sanna kyrkliga "fri-
hetens" utveckling.
Det är icke alltid, som detta katolska åskådningssätt af
+) Art. LV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
