Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. III. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 317
deremot voro medlemmar af protestantisk kyrka, hvilket väl med-
förde, att de icke behöfde hysa katolskt-dogmatiska betänkligheter
vid en supremati öfver den katolska kyrkan, men också innebar
en viss motsägelse derutinnan, att de skulle ega högsta styrelse öf-
ver en kyrka, hvars religions intressen de icke kunde af inre öf-
vertygelse befordra. YEn sådan motsägelse har helt visst ej funnits
till för den tro-löse Fredrik II, ja icke ens varit känbar för hans tros-
nitiske efterträdare, men den var så mycket mera betydelsefull för
den katolska kyrkan sjelf, sedan hon en gång begynt komma sig
upp ur det svåra betryck, bvari hon var försänkt under slutet af
18:de och begynnelsen af 19:de århundradet. Det är derför som
intresset hufvudsakligen fäster sig vid hennes ställning inom den
preussiska monarkien efter Wienerfreden, och det är derför som
hennes kamp om tillvaron allt mer och mer koncentrerat sig kring
denna medelpunkt.
För det protestantiska Preussen blef förhållandet till den
romersk-katolska kyrkan från och med 1815 en stor politisk fråga,
sedan Metternichs sluga politik i Wienerfreden bragt det den i så
många hänseenden betänkliga territorialutvidgningen vid Rhen, och
dermed dess katolska befolkning på en gång växt till två femtede-
lar af hela folkmängden. Fredrik den stores toleranta grundsatser
skulle nu komma till användning i stort, ohuru med bevarande af
den suveränetet öfver kyrkan, som konungamakten i Preussen åt
sig förbehållit, och med uppriktigt allvar sträfvade ock Fredrik
Wilbelm HI att genomföra den konfessionernas likstäilighet, som
han utlofvat i sin proklamation af den 5 April 1815. Tidens
reaktionära riktning och det preussiska regeringssystemets hela
anda medförde också, att den katolska kyrkan, långt ifrån att till-
bakasättas, kom i åtvjutande af all den hjelp, som statens makt
kunde henne bereda, ock hon reste sig ur sitt betryck, mäkti-
gare och mera lefvande än någonsin, och gjorde sig till godo så väl
kunglig frikostighet och administrativ välvilja som den vetenskap-
liga och literära romantikens svärmiska hängifvenhet för hennes för-
åldrade idealer. Det "förbund mellan altar och tron", som utgjort
en af grundtankarna i den heliga alliansen och i Metternichs poli-
tik, hade något tilltalande äfven för preussiske statsmän, och särskildt
voro konungen och kronprinsen intagna af beundran för den fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
