Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. III. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ARHUNDRADET.
undersåtar kan af en sådan utöfvas utan uttryckligt medgifvande
af staten. Det landsherrliga "placet" har också med den största
stränghet varit i Preussen utöfvadt. — De särskilda kyrkoförsam-
lingarna äro i afseende å förvärf, förvaltning och föryttring af för-
mögenhet stälda under statens öfveruppsigt och "direktion"; sta-
ten är berättigad att tillse, dels att kyrkornas inkomster ändamåls-
enligt användas, dels att nyttiga anstalter ej gå under af brist på
medel. Under förbehåll af denna högsta styrelse föres dock för-
valtningen närmast af kyrkliga myndigheter, men ingen "”"auswär-
tiger Kirechenobere" eger att föra någon som helst uppsigt eller
direktion öfver inländska församlingars ekonomi eller draga till sig
något af deras förmögenhet eller inkomster, ett förbud som äf-
ven rör kloster och andra fromma stiftelser. För öfrigt hör det
till Landrättens system, att den katolska kyrkans presterskap lik-
som de protestantiska kyrkornas uttryckligen kallas ”Beamte des
Staates” och äro förpligtade till särskild embetsed till staten; att
staten uttryckligen förbehåller sig att förkasta vissa religionssatser
och förbjuda deras utbredning, tillerkänner sig rätten att anordna
festdagar, och yt’orst afgör frågor om uteslutning ur kyrkosam-
fundet (exkommunikation); att biskoparne ej utan tillstånd af rege-
ringen få utfärda kyrkliga förordningar eller mottaga sådana från
utländsk kyrklig öfverhet; att kyrkomöten ej utan tillstånd och
medverkan af landsherren få utlysas eller deras beslut utan hans
medgifvande bringas till verkställighet. Såsom styresman öfver alla
kyrkor inom sitt territorium har med ett ord den preussiske mo-
narken etter Landrätten tillerkänt sig denna högsta myndighet äfven
öfver den katolska kyrkan. 1!)
Den katolska kyrkans rättsliga ställning var således inom den
preussiska monarkien i allt väsentligt densamma som under det
josefinska systemets herravälde inom de katolska staterna. Skilna-
den var dock ej så liten. I Österrike och Bayern voro statens
styresmän sjelfve medlemmar af denna kyrka, hvilket så tillvida.
innebar en motsägelse, som de i sin egenskap af statsöfverhufvud
hyllade grundsatser, hvilka de i sin egenskap af kyrkans rätt-
trogne medlemmar voro förbundne att ogilla. Preussens konungar
!) Se härom v. Rönne Staatsrecht der Preossiscehen Monarchie I, 2.
p. 624 ff. — samt O. Mejer 1. c. p. 415—422.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
