Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 325
nismens yttre förhållande till statsmakten, — och nu sade ju grund-
satsen, att hon i detta förhållande var "sjelfständig." Hvad bebhöf-
des väl mer? Redan den 6 Januari 1849 sökte den preussiska
regeringen att gifva en tolkning af den nämda paragrafen, genom
hvilken åtminstone principen af en "jus majestatis circa sacra"
skulle vara erkänd, ehuru flera af dess vigtigaste moment vid den
närmare uppgörelsen med kyrkan hädanefter komme att bortfalla.
Men de preussiske biskoparne afböjde i en gemensam Denkschrift
hvarje sådan uppgörelsa och förklarade sig icke behöfva någon vi-
dare underhandling med regeringen om en författningsparagraf,
hvilken otvätydigt och en gång för alla upphäfde hvarje statens
myndighet direkt såväl som indirekt i förhållande till den katolska
kyrkan. Och biskoparnes uppfattning blef den gällande 1). Alla
förut enligt Allg. Landrecht eller särskilda provincialstadgar staten
tillkommande rättigheter öfver den katolska kyrkan betraktades
såsom förfallna. De vigtigasto punkterna voro följande:
Det kungliga placet och inskränkning i biskoparnes kommuni-
kation med påfven voro uttryckligen upphäfda genom Författningens
& 16, som stadgar: ’Religionssamfundens samband med sina öfver-
styrelser skall vara obehindradt, och offentliggörandet af kyrkliga
förordningar skall blott vara underkastadt de inskränkniugar, hvilka
i allmänhet gälla för skrifters offentliggörande (enligt presslagen.)
«All utnämnings-, förslags- och bekräftelserätt vid tillsättning
af kyrkliga embeten, så vida den tillhör staten< var euligt Förf:ns
8 18 fullständigt upphäfd, allenast med undantag för a) anställning af
prester vid hären och vid offentliga anstalter, (fängelser, hospital
m. fl.) b) patronatsrätten, såvida den tillhör landsherren, c) den
rätt som beror på "särskild rättstitel", hvarmed särskilut afsetts re-
geringens rätt till medverkan vid utnämnande af biskopar och ka-
nonici, uvarom särskild öfverenskommelse med påfven blifvit träf-
fad 1821 ?/s, stadfästad genom bullan "De salute animuarum".?)
1) Se härom: A. L. Richter: »Verhältniss des Staates zur Katholischen
Kirche in Preussen seit der Verf. Urk. v. ö Dec. 1848» i Doves Zeitschr.
f. Kirchen-recht. 1 Jhg. s. 100.
2) Denna regeringens medverkan vid biskopsembetens tillsättning,
består deri, att före det kanoniskt gällande valet kandidaturen under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
