Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. III. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 KYRKA ’OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
bart endast en allmär grundsats, hvars tolkning och närmare ut-
veckliug sedermera kunnat bestämmas genom en specificerad lag-
stiftning. I utförandet fick den ock en tillämpring, sådan som väl gan-
ska få af det liberala författningspartiet tänkt sig möjlig. För den
evangeliska kyrkan var det fortfarande, som om en sådan paragraf al-
drig funnits till, men den katolska kyrkan gjorde honom helt hastigt
till sitt palladiom för den mest oinskränkta sjelfetändighet.
Rörande den evangeliska kyrkan förklarade ministern v. Raumer
redan den 8 Febr. 1851 i Abgeordn.-Haus, att paragrafen i afseende
å densamma icke betydde något annat än upphäfvande af hvarje
representationens kompetens i kyrkliga ting; konungens eller
landsherrens kompetens kunde han ’deremot icke upphäfva, ty
han talade alls icke om någon ändring i kyrkornas författning,
och till den evangeliska kyrkans författning hörde just, att konungen
såsom kyrkans ”"membrum praecipuum’" öfver densamma egde högsta
episkopala myndighet, hvilken nu såsom förut komme att genom
hans utsedda styrelseorganer "sjelfständigt? utöfvas. Konungens
,"Oberkirchen-Rath" i Berlin har också allt sedan styrt den
evangeliska kyrkan, — och det med en ganska starkt utpräglad stats-
kyrklig, mot hvarje friare religiös rörelse fiendtlig karakter. Miss-
nöjena inom denna kyrka kommo, som bekant, till uttalande i den
år 1859 till Prinsen-regenten riktade petition om utförande af $ 15,
undertecknad af Dr Jonas m. fl.; men Preussens monark och lag-
stiftare hafva sedan dess haft andra angelägenheter att vårda, och
när den kyrkliga frågan nu ändtligen kommit på dagordningen,
hafva den evangeliska kyrkans intressen helt och hållet trängts åt
sidan för den i politiskt hänseende vida vigtigare uppgiften att
i afseende å den katolska kyrkan gifva författningens $ 15 en ny
och riktigare tolkning.
Ty den katolska kyrkan ställde sig genast efter författningens
utfärdande på en ståndpunkt, hvarifrån den”då varande preussiska
regeringen hvarken egde håg eller kraft att bringa henne tillbaka.
Hennes inre författning hade ju intet att göra med konung och lands-
herre; hon hade sin egen af all verldslig makt oberoende, fast bygda
organisation och sin medelpunkt för sig sjelf. För henne betydde
paragrafen rätt och slätt en grundsats rörande den kyrkliga orvga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
