Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
land, — de österrikiska landsdelarna afräknade, — för män blott
några få kloster tillhöriga Benediktiner, Karmeliter och Franciska-
ner, för qvinnor åtskilliga kloster af Ursul&-, Clarissee-, Dominika-
ner- och HKarmeliter-orden, samt dertill några få kongregationer.
Efter 1848 hafva deremot af manliga ordnar i Tyskland tillkom-
mit. Dominikaner, Liguorianer, Lazarister, Skolbröder, Trappister,
’: Helig-Andsbröder; af qvinliga kongregationer: Benediktiner-, Salesi-
aner-, Notre-Dame-, Jesu arma Barns-, Fattiga tjenares-, Franci-
skaner-, Den gode Herdens-, Det heliga korsets döttrar m. fl. m.
fl. så att af alla nu befintliga ordenshus nio tiondedelar lära vara
inrättade efter 1848. Preussen ensamt skall i slutet af 1860-talet
(1868 och 1869) hafva egt 13 manliga ordnar med 1083 medlem-
mar i 95 kloster, samt 35 qvinliga ordnar och kongregationer med
5586 medlemmar i 626 institut. Tillväxten endast från 1865 sy-
nes hafva varit högst betydlig, då för detta år endast angifvas
3713 qvinliga och 561 manliga regularpersoner med 324 ordens-
prester. För öfrigt visa de fullständiga uppgifterna från 1865 ’)
att hela Tyskland vid den tiden egde 9,423 ordenspersoner (deraf
871 ordensprester) jämte 17,273 sekulär-prester på en befolkning
af 12,863,000 katoliker, men några siffror till jemförelse med nå-
got föregående eller efterföljande år föreligga ännu icke.
Mer än denna tillväxt af ordenshus och ordenspersoner bety-
der dock förändringen i dessa religiösa sällskaps såväl organisa-
tion som verksamhetsart. De gamla ordnarna hade efter revolutio-
nen, om ej förr, blifvit i de flesta länder antingen upphäfda eller ock
underkastade besvärande inskränkningar från statens sida och ge-
nom tillämpning af liberala rättsgrundsatser beröfvade den tvångs-
makt öfver sina medlemmar, som förut i katolska länder varit
dem tillerkänd. Dessa samfund begynte derför att vantrifvas i de
nutida samhällenas luft; deras existensvilkor vora allt för vanskliga
och föröfrigt deras former alltför tunga, arten af deras verksamhet
allt för litet lämpad efter den nya tidens kraf. Hvad den katol-
ska kyrkan behöfde, för att hålla sig i jämnhöjd med den moderna
samhällsutvecklingen, var ett associationsväsen i friare och smidi-
gare former, som fogade sig bättre efter behofvet af individuel frihet,
1) Efter v. Schultes: Status dioecesarum cattolicarum 1865, anfördt
i ofvan citerade arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
