Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. III. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 " KYREA OCH ’STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
närmast kallade att såsom sakförståndige föra uppsigt och vård om
skolväsendet, och att hon fortfarande ansåge sig både berättigad
och skyldig att upprätthålla denna ordning som den normala. Men
i anledning af den i allmänhet fiendtliga riktning emot emot staten,
som på senaste tiden gjort sig gällande inom kyrkan, och i synner-
het i anledning ’ deraf, att för hvarje katolik och framför allt för
hvarje katolsk prest den bindande normen för alla åsigter och
allt handlingssätt numera är att söka endast och allenast i Rom,
framstälde sig helt naturligt den frågan, om staten kunde stå till
svars med att åt ett så sinnadt presterskap och åt en kyrka, hvars
läror snörrätt strida mot statens grundsatser, nödgas anförtro hela
ledningen af de skolor, i hvilka dess medborgare äro förbundna
att inhämta sin första och oftast enda undervisning, utan att staten
sjelf egde något medel att öfvervaka denna ledning.
" Det hade måhända varit tänkbart, att en regering, så sjelf-
myndig som den "preussiska, på egen hand och genom partiela ad-
ministrativa åtgärder kunnat göra de förändringar i skolväsendets
organisation, som varit nödiga för att minska det katolska prester-
skapets inflytande. Sådant antyddes också upprepade gånger af för-
slagets konserfative "motståndare, som förklarade denna parlamen-
tariska lagstiftning i frågor, hvilka man förut varit van attse rege-
ringen på egen hand afgörå, både obehöflig och i sina konseqven-
ser betänklig. Men äfven i detta hänseende var förslaget betydel-
sefullt; det beteckrade en brytning i det gamla politistats-systemet
och en ödfvergång till ett lagbundet styrelsesätt. Regeringen för-
klarade sig uttryckligen vilja hafva en med representationens sam-
tycke stiftad lag till stöd och utgångspunkt för sitt handlingssätt.
Man hade insett, att de strider, som förestå, icke längre äro af
beskaffenhet att kunna utkämpas med bureaukratiens vapen, admi-
nistrativa förordningar och polisåtgärder, utan att en stat, som vill
sjelfständigt ordna sitt förhållande till en makt sådan som den ka-
tolska kyrkan, sjelf behöfver stödet af lagar, som äro uttryck för
folkets fria och fullständiga samtycke till regeringens vilja.
Och detta samtycke gafs efter flera parlamentariska debatter, i
hvilka de häftigaste meningsbrytningar gåfvo sig tillkänna, och i
hvilka så att säga hela landet deltog med ändlösa petitioner så för
som emot regeringens förslag. Förbittringen steg högt inom det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
