Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. III. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EYRKA OCR STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 345
-ultramontana lägret, der man äfven nu såg den welfiska partikula-
rismen och den protestantiska högkyrkligheten uppträda till den ka- :
tolska kyrkans försvar. Man åberopade monarkiens gamla traditio-
ner, till och med monarkens personliga sympatier från äldre tider;
man uppdrog de mest afskräckande skildringar af skolans "Entchrist-
lichung”, af den hedniska bildningens inbrott öfver församlingen,
och försökte så godt sig göra lät ått identificera katolsk kyrklighet
med både statsordning och kristlig kultur, hvilka bägge ansågos ho-
tåde dermed ’att — staten finge rätt till utnämning af skolinspek-
törer.
Det nya i den föreslagna lagen bestod nämligen ej i något annat
än att der stadgades: ’"Utnämnandet af Lokal- och Krets-skolin-
spektörer och begränsningen af deras inspektions-område tillhör sta-
tea allena. Det af staten inspektörerna anförtrodda uppdrag är, så
snart de förvalta detta uppdrag såsom bi- och hedersembete alltid
återkalleligt”. De som häri kunde se ett våld mot den katolska
kyrkans frihet, Visade derigenom bäst, hvad begreppet om denna
frihet för dem egentligen innehåller.
Skolinspektionslagen var, rättast uttryckt, ett steg till statens
frigörande från allt beroende af kyrkan; den kunde bäst motiveras
med representanten Richters (Hagen) ord: Staten tager skolan
i sin egen uteslutande vård, helt enkelt: derför att den oafhängig-
het, som Art. 15 af vår författning skänkt den katolska kyrkan,
icke lemnar honom något annat val. Vill han ej dtom: allt annat
lemna Eder äfven undervisningen, så måste han förbehålla sig ute-
slutande uppsigt deröfver. Fordom var det annorlunda, då staten
på Allmänna Landrättens ståndpunkt kunde behandla religionstjenarne
såsom sina embetsmän, i kyrkostyrelsen se en sakförståndig myn-
dighet allena, åt hvilken uppsigten öfver skolorna utan fruktan kunde
anförtros. Men sedan han ej längre öfvar inflytande på dessa myn-
digheter, sedan isynnerhet inom den katolska kyrkan sträfvandet
efter oafhängighet blifvit så starkt, sedan måste ock staten såsom
ett korrelat af 15 $ i Förf. — äfven taga sig för att med kraft
genomföra Författningens 23 $ i all dess ursprungliga stränghet”.
Det skulle dock ej dröja fullt ett år, innan åsigterna inom den
preussiska regeringen mognat till ett beslat, hvilket gick långt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
