Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. III. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
öfver denna ståndpunkt och rent af åsyftade en stark reaktion emot
hela den utvecklig, som egt rum sedan 1848. Om statens "Jus
circa sacra’" eller "kyrkohöghet” genom författningsbestämmelserna
1849—50 och de derefter följande reskripter i afseende å den ka-
tolska kyrkan blifvit betänkligt inskränkt, ja i de flesta hänseenden
nästan tillintetgjord, skall den nu återställas i sina väsentligaste
delar; och det vill af åtskilligt synas, som om man dervid ej heller
ryggar tillbaka för att efter lägenhet för staten taga i anspråk åt-
skilligt af den "jus sacrorum" eller "kyrkostyrelse", som isynnerhet
den katolska kyrkan nu mera än någonsin anser för sin oafytterliga
tillhörighet.
Det första vilkoret för en sådan reaktion var undanrödjandet
af den i Författningens $& 15 införda grundsats om kyrkosamfun-
dens absoluta sjelfständighet, som just för katolska kyrkans räkning
hade kommit till utförande. När derför regeringen i Januari 1872
för landtdagen framlade fyra lagförslag till ordnande af de kyrkliga
förhållandena i Preussen, så blef det den af Abgeordneten-Haus här-
öfver nedsatta kommissionens första uppgift att, till borttagande af
alla betänkligheter rörande sådana lagars författoingsenlighet, föreslå
ändring i sjelfva författningen, och man åtnöjde sig dervid med att
till de ursprungliga paragraferna, den 15:e och 16:e, bifoga några
tillägg och förklaringar, hvilka för framtiden skulle omöjliggöra
hvarje anspråk på kyrklig autonomi. Så erhöll den 15 & i den
nya redaktionen följande lydelse:
«Den evangeliska och den romersk-katolska kyrkan, såsom ock
hvarje annat religionssamfund, ordna och förvalta sjelfständigt sina
angelägenheter, men förblifva underkastade statens lagar
och statens lagligt ordnade öfveruppsigt; Med samma
vilkor förblifver hvarje religionssamfund i besittning och åtnju-
tande etc. e
Den 16 $, som upphäft all statens forna rätt till utnämning
förslag, val eller bekräftelse vid besättande af kyrkliga embeten,
bibehölls väl, men erhöll följande tillägg:
<För öfrigt bestämmer lagen statens befogenhet med
afseende å presters och religionstjenares bildning, an-
ställning och afsättning och faställer gränserna för den
kyrkliga disciplinärmyndigheten".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
