Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Brandes: Den romantiske Skole i Tydskland af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR: BRANDES. 405
sina öfverdrifter, samt i förf:s orubbliga allvar och fasta öfverty-
gelse, ligger något aktovingsbjudaude, som gör, att ingen, han må
för öfrigt stå på hvilken ståndpunkt som helst i jämförelse med
förf. sjelf, går till ransakning af hans verk utan en känsla af, att han
här har att göra med en man, som menar ärligt med sin kamp,
och som förtjenar bemötas med allt annat än förnämt hån, äfven
om detta göres i de heligaste intressens namn.
Det är den tyska literaturen, som undersökningen uteslutande
gäller denna gång, men liksom förf. i inledningen till hela arbetet
i första delen icke kunde underlåta att göra jämförelser mellan
den danska literaturen och de stora kulturfolkens literatur i aill-
mänhet, så äfven nu: han glömmer icke den förra, och ehuru han
blott sparsamt vänder sig direkt till henne, målar han dock med den
tyska nyromantikens bild den bakgrund, på hvilken den danska
vitterheten i vårt århundrade rör sig. Förhållandet mellan de båda
literaturerna angifver han i korthet så, att i den tycka är mera
fart och lif, i Danmarks mera konst, att till exempel Öbhlen-
schlägers <Aladdin” är en bättre dikt än Tiecks "Kaiser Octavianus”,
oaktadt väl den förre utan den senare aldrig torde blifvit skrifven,
att med ett ord danskarne äro bättre konstnärer, medan tyskarne
äro mera menniskor. Men denna öfvervägande konstnärliga har-
moni hafva danskarne vunnit genom försigtighet och brist på konst-
närligt mod. De ha ej fallit, emedan de icke stigit upp dit, hvar-
ifrån det var fara att falla; de ha "overladt till Andre att be-
stige Montblanc". De ha, såsom det hette i förra delen, ej satt
«Problem under Debat”, de ha saknat dristighet att fullfölja det
typiska i den egna själsriktningen, hvilket dock ofta är det, som
sedan blir skönhet i verket; men detta ha tyskarne gjort, äfven
deras nyromantiske författare, och ett exempel derpå är bland
andre Hoffman, som vågat till och med drifva sjelfva det fanta-
stiska till sin högsta spets. Det oaktadt blir det härvid svårare än
eljest att enligt förf:s metod psykologiskt följa en rörelse på djupet
och se deuna framträda i fasta typer, emedan sådana icke skapa-
des af nyromantiken, hvilken i allmänhet ej var plastisk, utan
musikalisk till sin riktning.
Imellertid skall nu den tyska nyromantiken betraktas från
fyra synpunkter: poetiskt, socialt, religiöst och politiskt, och hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
