Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Brandes: Den romantiske Skole i Tydskland af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR: BRANDES. 407
konst böra räknas dit; den politiska betraktelsen splittras genom
en för vanliga ögon omotiverad inskjutning af den romantiska dra-
matiken, och den religiösa synpunkten tyckes alldeles ha försvunnit
såsom sjelfständig del af undersökningen, såvida vi ej återfunne den
här och der inom db öfriga områdena. Vi fordra ingen pedantisk
uppdelning efter lineal med siffror och bokstäfver för nya para-
grafer, men systematiskhet är en god sak och har nu i alla tider
varit ansedd som ett särskiljande kännemärke för vetenskaplig be-
handling till skilnad från causeriet med dess å propos; säkert är, att
ett dylikt lyriskt kompositionssätt, "språngvis’", som det heter i poeti-
ken, icke är nyttigt för en klar öfversigt, i synnerhet när inom den
uppgifna ramen en sådan massa af detalj är att sammanbhålla
som här.
Innan förf. öfvergår till detaljbehandlingen af nyromantiken, un-
dersöker han först dess negativa och positiva förberedelse. Förf. anser
nyromantiken negativt förberedd genom den idealistiska rädsla för verk-
ligheten och den godtyckliga sjelfrådighet i afseende på konstfor-
mens behandling, som karakteriserade tiden och var förebådad på
många sätt genom den föregående literaturen och filosofien. Först
och främst var Tyskland i slutet af förre och början af vårt år-
hundrade något helt annat än nu, söndersplittradt i småstater och
småintressen, att ej säga privatpersoner, som hyllade den rena hu-
maniteten som sitt ideal och vände sig ifrån verklighetens verld
såsom icke vidkommande dem. Denna intresselöshet för det yttre
delades äfven af tidens störste skalder, af Göthe och Schiller,
hvilka derför på sådant sätt varit nyromantikens föregångare, och
den fick sitt filosofiska uttryck i Fichtes subjektiva idealism, som
gjorde det absoluta jaget till det sant varande, hvarigenom god-
tycket och sjelfkänslan häfdades hos den goniala personligheten i dess
kamp för idealet emot verklighetens prosa, i dess nödrop efter
poesi och frihet. Såsom första produkt af deuna stämning fram-
lägges Tiecks ungdomsroman, "William Lovell", en bland dessa
produkter, af hvilka enligt vår föreställning förf. gjort något för
mycket, då han velat upphöja hjelten till typ, och särskildt då han
af honom gjort ingenting mindre än "en Blaserthedens Titan".
Det egentligen intressanta vid framställningen häraf är påpekandet
af sammanhanget mellan nyromantiken och den samtida franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
