Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR.
som Fredrik utgjuter i brefväxling med tidehvarfvets vetenskapliga
och vittra storheter. Det må vara, att denne tyrann "utan fruktan,
utan tro och utan barmhertighet", som Macaulay nämner honom,
beim Flötenspiel liebte namentlich das Adagio, men "det
ädla i hans väsen" får just icke någon synnerligt stark bekräftelse ge-
nom dessa bukoliska böjelser, som gåfvo sig luft under hans otium
på Rheinsberg. Och när Häusser betecknar såsom en "kapusinad"”
Macaulays framställning af den verldshistoriska hvälfninger 1740,
är det väl tillåtligt att tro förtreten till en god del komma däraf.
att Macaulay fäller ett strängt omdöme om den storpreussiska poli-
tikens gemena begynnelser. Men äfven bär fins en andra sida,
som Macaulay icke tecknat: hans arbete var och förblef halft och
ofullbordadt. Such was Frederic the Ruler, säger Macaulay
efter en mycket flyktig blick på Fredriks verksamhet i fredens
värf; men sådan var i själfva verket icke den man, hvilkens jätte-
arbete nu kan studeras i hans skrifter och hvilken med full rätt
om sig själf kunde använda det uttryck "statens främste tjänare", som
i en annan form blef en svensk konungs teatraliska älsklivgsfras.
Detta, i förbigående, om utgifvarens val bland den store för-
fattarens historiska afhandlingar. Vi vända oss nu till betraktel-
sen af deras svenska drägt. Låtom oss genast erkänna, att den
onämde öfversättaren, ehuru tämligen långt ifrån att fylla hvad
vi anse för fullt giltiga och äfven billiga anspråk på en öfver-
sättare, likväl hör till det bättre slaget, hör till dem, hos hvilka
man kan förvänta någon frukt af en motiverad granskning. Vi
önskade, att följanda anmärkningar måtte kunna, äfven för andra
som ännu bättre behöfva det, lända till någon belysning af öfver-
sättningskonstens grundsatser och svårigheter; våra prosa-öfversättare
synas aldrig ha tänkt öfver sin egen uppgifts beskaffenhet och for-
dringar, aldrig funnit nödigt, att för sitt kalls utöfning draga några
rättosnörern, utan tvärt om tillräckligt att utan vidare gå på, som
det faller sig.
Våra anmärkningar börja redan å titelbladet, där öfvorsättaren
mycket oegentligt återgifver essays med skizzer. Följa vi det
senare ordet från dess grekisk-romerska rötter genom italienskan
och andra nyare språk, skola vi finna, att det är i full enlighet
med etymologien som det allmänna bruket därvid fäster betydelsen
af någor ting oöfverlagdt, flyktigt, improviseradt. Minst af alt kan
en slik benämning tillämpas å Macaulays afhandlingar som, hur
litet de än må bära märkbara spår af lärda mödor, oftast äro al-
ster af den djupaste forskning och det allvarsammaste tankearbete.
Det är sant, att under tidernas längd ganska skiljaktiga saker
framträdt under essay-namnet: Montaignes populära filoso6, Lockes
undersökniogar om den mänskliga kunskapsförmågan, Popes läro-
dikter, den literära kritiken i de engelska tidskrifterna, alt detta
och annat mer har rymts under samma benämning. Emellertid
torde man nu kunna anse arten tämligen noga bestämd, såsom
vanligast en sammansmältning till ett helt af literär kritik och egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
