Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÅTTNINGAR.
kratiska partiet, var Philip Francis, säger Macaulay, rena mot-
satsen af en demokratisk politiker. Med pedantisk vördnad för-
svarade han de bristfälligaste delarna af gamla samhällsinrättningar,
och han rådde kapitalisterne i Manchester och Leeds att, i fall
de behöfde röster, köpa jord och blifva frie godsegare (free-
holders) i Lancashire och Yorkshire. "Frie godsegare« är i alla
händelser ett något konstigt uttryck. Antagligen ville Francis
anvisa en lätt och bekväm utväg, och hans råd åsyftade väl mindre
de stora aristokratiska latifundier, hvartill de små jordegendomarna
under tidernas Jopp mer och mer sammansmält, utan snarare åter-
stoden af de senare, de 8. k. 40 shillings freeholds, som än i dag
medföra valrätt. Meningen torde bäst uttryckas helt enkelt ge-
nom jordegare e. d. Det sätt, hvarpå öfversättaren går till väga
med politiska och andra termer, ämbets- och värdighetetitlar m. m.,
kan på intet sätt försvaras. Ibland behåller han dem oöfversatta,
ehuru detta ej af någon tvingande anledning påkallas. Mången
bland dem, som vilja läsa Macaulay i svensk öfversättning, tör ej
förstå Irländska Repealers (II,57), och termen är ju ej så spe-
cifik, att den ej låter sig försvenskas. Ån värre är det å ett annat
ställe (II,85), där öfversättåren obekymradt behåller originalets the
Fifth Monarchy men. Öfversättaren har må hända funnit en
bokstafstrogen tolkning omöjlig, men en sådan är också platt icke
nödig. Den indelning af verldshistorien i "fyra monarkier”, som
af kyrkofäderne grundades på Daniels sjunde kapitel, och som
sedan upptogs af krönikeskrifvarne, höll visserligen i sig ganska länge:
ännu för mindre än hundra år sedan spökar hon i läroböcker, så-
som man kan se af "Herr Johan Häbners korta inledning till hi-
storien" (Stockholm 1776), men hela detta föreställningssätt om
de fyra hvar andra aflösande monarkierna, hvartill kiliasterne foga
Kristi tusenåriga rike som den femte, har så länge varit föråldradt
och glömdt, att öfversättaren hade uppfylt all rättfärdighet, om
han begagnat det i sak fullt liktydiga "anhängare af det tusen-
åriga riket” eller den nyss anförda, i kyrkohistoriska böcker van-
liga termen. — Det ser ut, som skulle öfversättaren (II1,127) ha
fattat Speaker Lenthal såsom någon mindre känd persons för-
och tillnamn, medan förf. naturligtvis menar den bekante talman-
nen, som ledde underhusets förhandlingar bl. a. vid det minnes-
värda tillfälle, då Karl I ville fängsla oppositionens ledare och för
högförräderi åtala Pym, Hampden m. fl., hvarom kan läsas i Englands-
historiens första kapitel. — Något missförstånd synes ock ha för-
ledt öfversättaren (IIIL,165) att stympa ett geografiskt namn, det i
Englands parlamentariska historia beryktade Old Sarum, som hos
öfversättaren kallas blott Sarum. —- Med rotten boroughs för-
far öfversättaren mycket nyckfullt: dels behåller han (III,40) det
engelska uttryckot, dels återgifver han det (III,100) med för-
fallna köpingar, dels åter (III,168) med afsigkomna Kköp-
ingar. Å samtliga ställena betyder det oföränderligt ett och det
samma, och då är ett dylikt ombyte obefogadt. Men här före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
