Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEGNÉERIANA. 471
denna läsning blott allt mera dragen till denna kraftiga och friska
natur, som utgör hemligheten af Tegnérs popularitet äfven såsom
skald. Något nytt ligger heller icke i de här och der framstic-
kande dragen af sjelfsvåldigt skämt: — svagheten åt det hållet, man
må nu derom tänka hvad man vill, var ju den som skalde-biskopen
i lifstiden allra minst fördolde.
Men hvad vi med visshet kunna förutse, är att ett och anrat,
af hvad i dessa bref förekommer i vida kretsar skall väcka upp-
ståndelse; i synnerhet lära de oförbehållsamma bekännelserna i re-
ligions-mål från en af svenska kyrkans prelater komma att gifva
anledning till åtskilliga kommentarier. Här hvimlar af tänkespråk,
ortodoxiens målsmän att förehålla, och tanken deri må nu vara sann
eller blott till hälften sann, alltid är den klädd i bilder och örd
glänsande och skarpa som stål. Hvilket begärligt motto för reli-
gionsfilosofiska afhandlingar i de orden: Teologien i sitt för-
hållande till religionen är en dödskalle stjelpt öfver en lilja”! Hur
mången gång skall man ej komma att servera vissa rättroende det
bäska piller som ligger i följande tirad: "Hvad de rätta stockpre-
sterna och ifrarne angår, så ha de sin beprisade religiositet för
ganska godt köp, ty det är i sanning omöjligt att tvifla på en sak,
hvarom man ingenting vet. De smälta dogmerna, såsom strutsen
smälter stenar, och en sådan digestionsförmåga kalla de religiositet,
och yfvas ej litet öfver att sålunda ega något som är vida bättre
än förnuftet.” Men det finnes väl i dessa bref värre yttranden än
dessa. Så t. ex. när den nyvalde biskopen (1824) utbrister:’”)
tcJag har nu på en tid studerat dogmernas historia, som är rätt
lärorik: nämligen i den mening som det är lärorikt att studera en
bankruttörs handelsböcker, för att inse, huru vi kommit till den
bankrutt icke blott på förnuft utan äfven på kristendom, som nu
kallas ortodoxi. De höga föreställningar, jag fordom haft om Luther
och reformatorerna, hafva blifvit mycket nedstämda, Huru mången
Lutber behöfde vi icke ännu!" Eller då han ett år senare yttrar:
<Att Svedenborg, liksom Origenes, antar en allegorisk uttydning af
bibeln, bevisar åtminstone så mycket för hans förstånd, att han in-
+) Följande utdrag äro hemtade ur den afdelning af brefven, som
ännu ej är utgifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
