Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Tegnériana af —ll—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 TEGNÉRIANA.
sett omöjligheten att förena den litterala med menniskoförnuftet.
Icke heller förtänker jag honom derför, att han skall neka theop-
neustien hos den gudsmannen Paulus, hvars grekiska sofistik inym-
pad på judisk råhet intrasslat åtminstone dogmatiken mer än allt
annat. Ja, jag drifver min biskopliga tolerans till och med så långt,
att jag ej alldeles fördömer honom derför, att han lär neka en och
annan af våra annars saliggörande dogmer t. ex. om syndafallet,
om treenigheten, om justifikationstheorien, fattad nämligen i sin or-
todoxt krassa, juridiska form, då den föreställer en konkurstvist,
der egentlige fordringsegaren måste låta afspisa sig dermed, att skul-
den är betald — innan hon blifvit gjord."
Detta är ju dep nakna rationalismen, den uppenbarade "otron’
uttalad af en sådan stämma! — och man skall utan tvifvel från
det ena hållet förmeaa, att sådan uppenbarelse för en svensk
prelats minne icke är fördelaktig. Ett må dock dervid ihågkom-
mas: Tegnér har icke heller i detta stycke stuckit sin öfvertygelse
undan för sin egen samtid och sitt eget stifts presterskap. JEn-
hvar kan af hans förut utgifna kyrkliga och andra tal nogsamt in-
hemta, att han rörande teologi och religion bekände sig till en
åsigt, hvilken var långt ifrån "ortodox." Med hela sin bildning upp-
vuxen ur studiet af antiken och ur 18:de seklets rationalism, var
han för sceptisk för att ej vid första påseende misstro dogmernas
spekulativa halt, för ärlig till att ej öppet varna för hvarje afguda-
dyrkan gentöfver dessa skröpliga beläten af menniskohand, Huru-
vida han såsom religionslärare förmått att ur det skal, som måste
anses bristfälligt, med det religiösa snillets kraft framdraga den kärna,
som är kristendomens evinnerliga lifskraft, eller huruvida han såsom
vetenskapsman förmått gifva en ny och riktigare lösning af de teo-
logiska problemen — hör ej oss till att här bedöma; nog finnes det
dock i föreliggande brefsamling yttranden, som antyda, att han åt-
minstone sjelf ansåg sig vara för mycket ”hedning” för det förra
och för litet "metafysiker" för det senare. Men yttranden sådana
som de nyss anförda måste naturligtvis ur bägge dessa synpunkter
bedömas med hänsyn dertill, att de voro skrifna” till en vän: det
förtroliga meddelandet släpper ord och uttryck igenom, som icke
vänta sig motståndares kritik, och framförallt får man här ju icke
begära filosofisk noggranhet eller logisk utredning af frågorna. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
