Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 TYSK ELLER NORDISK SVENSKA?
fosterländsk och aktningsvärd äfven i sina misstag, kom moders-
målet till hjelp. Stjernhjelm återupplifvade åtskilliga nordiska ord.
Så äfven Spegel, som lade landsmännen varmt på hjertat sven-
skans sjunkna och missaktade ställning. Hon "”blifver med främ-
mande ord ej allenast mycket vrängd och förblandad, utan ock så
alldeles sidvyrdad, att svenske män stappla allra mest, då de skola
tala det svenska språket". Så klagar han i förordet till "Guds
verk och hvila.< Svedberg insåg, att kampen fördes icke minst
mellan de svenska och de inträngda tyska ämnona i språket. I
sin’ "Schibbolethb4 påpekar han flerestädes tyska barbarismer och
uttalar sin harm öfver de månge dålige svenske öfversättare,
<som oförvarandes följa tyskarnes sätt och träda så småningom
ifrån vårt naturliga och egentliga svenska sätt att tala”. Sved-
berg sökte tillbakatränga de tyska språkämnena inom de råmärken
den gamla bibelöfversättningen utstakat för dem. Den svenske
bibeln gälde för honom, icke utan skäl, som svenskans palladium.
Genom den bokens idkeliga läsning hade han, såsom han skrifver
till Karl XII, «blifvit en gudfruktig god redlig svensk". Jämte
uppenbarelsen af "Guds dråpliga verk och heliga vilja" fann han i
henne "de svenska tungomålet herrligt, fullkomligt, gudomligt för-
fattadt, förestäldt och faststäldt”.
Ännu medan Svedberg lefde, syntes hans kamp för moders-
målet vara en kamp mot ödet. Det var som om den gamle trott
sig kunna med några spadtag af darrande händer dämma en våld-
samt svällande fors, Men .redan under den närmaste mansåldern
visade sig, att hans ifran ej varit fåfäng. Så starkt det utländska
inflytandet, det franska bredvid det tyska, var under frihetstiden,
Gustaf III:s tidehvarf och allt sedan, går dock genom hela detta
skede, länk i länk, en sträfvan att värna modersmålets nordiska
skaplynne, hvilken sträfvan skulle burit rikare äring, om kunska-
pen varit jämgod med viljen och den förädlade smaken. De dråp-
liga skapelser i svensk sång och saga, som detta skede alstrat,
och de omdömen om svenskans kraft och skönhet, som förnummits
från utlandet, alltsedan Jakob Grimm indrog vårt modersmål i kret-
sen af sina germaniska undersökningar, hafva stält det i en skä-
rare dagar för våra egna ögon. Det vårdslösas ännu, men van-
vördas icke. Det älskas äfven af dem, som missfara det. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
