Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 TYSK ELLER NORDISK SVENSKA?
ska, välkomna. Det hade varit bibelnämden lätt att med svenska
ord återgifva ställets både andemening och bildliga uttryck, hvilket
senare hon med sitt "bevisa" utplånat.
Ordet beständigt har bibelnämden på A. Hazelius” hemstäl-
lan flerestädes ändrat till ständigt. Men detta har icke hindrat
henne att annanstädes insätta den tyska formen, der till och med
vår gamla öfversättning har den svenska. Så i Apostl. G. 2, 46:
"Och hvarje dag voro de beständigt och endrägtigt i bönen".
Hvarför fick icke "ständigt" här stå qvar, i fall man ej vill nytja
något annat liktydigt svenskt ord, ty här finnas flere att välja på?
Beskära (bescheren) är ett af de tyska låneord, -hvarom man
kunde förutsäga, att det snart skulle dela öde. med betämma
(bezäbmen) och de andre dess vederlikar, som fallit i kampen för
svenskans förtyskning. Det höres i talspråket aldrig, förekommer
i bokspråket sällan och har nu mera nästan sitt enda fäste i några
af våra psalmer. Bibelnämden har emellertid gjort hvad hon kun-
nat för att hålla det vapenfört. Så läses i 1 Kor. 2,12: 4... att
vi må förstå, hvilka nådesförmåner blifvit oss af Gud beskärda".
Grundskriften har yapitonac, hvartill svenskan eger ett till logiska
frändskapsförhållandenp märkligt motsvarande ord uti förunna. (Jäm-
för yap:s med det af unna kommande ynnest och det af isl. una
framsprungna gammalnordiska yndi, danska ynde, som i svenskan
uttryckes med det nu allena rådande tyska behag. Kariterna
nödgas vi tolka med "”behagets gudinnor" eller med det lika osmak-
liga "gracerna".) Den omständighet, att beskära har en homo-
nym med märkelsen kringskära, kringklippa, till ex. "beskära
kläde", "beskära läder", är intet hinder för att det åtminstone ur
<kyrkospråket’" skulle kunna uttränga förunna, ty det räknas
aldrig de utländska låneorden, utan endast de infödda svenska till
last att hafva likljudande ord bredvid sig — något som eger rum i
alla språk, dem till ingen skada, men ordlekare till gagu, om än
pedanter och tydlighetsmakare till förargelse.
Af det lågtyska besitten hafva vi den tvetydiga vinsten af
besitta. Det häraf bildade besittare tyckes ändtligen hafva
fallit ur smaken, och verbet kunde utan men för modersmälet gå
samma väg. Genom att, i likhet med sina fränder, äta omkring
sig har det gjort sig gagnolöst. Så länge det endast täflade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
