Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 TYSK ELLER NORDISK SVENSKA?
hvarmed de sammansatta orden qvarhålla hvad de af dylika ega i
sin byggnad. Också visa modersmålets häfder, att de hejdlösa ord-
lånen utifrån ej allenast minskat den uordiska ordskatten, utan ock
slappat språkkänslan och kommit sjelfva formbyggnaden att lossna
i sina fogar.
? x + .
Ändelsen -het (lågtyska heit) är det äldsta. i modersmå-
lets ordbildning och formlif djupt ingripande lån vi gjort hos
tyskarne. Det uppträder första gången i ”Konunga- och böfdinga-
styrelse", men der endast i ett par ord, falskhet, hemlighet, som
enstaka förebud om hvad komma skulle. Efter någon tid grep det
omkring sig med bast och egde snart ett ofantligt område.
Man kunde tro, att detta lån varit till ren vinst för modoers-
målet. Den nya ändelsen var ju särdeles egnad att göra sig
gällande på ett med odlingens gång sig vidgande fält: de sub-
stavtiv, som kunna kallas abstrakta af andra graden! .Och en vinst
hade -het utan tvifvel varit, om språkets häfder följt en före-
skrift, «om kommer ett halft årtusen för sent. Men verkligheten
företer en annan tafla.
Den tyska ändelsen lemnade icke de motsvarande :svenska
i någorlunda orubbadt bo. Hon framsköt sina landamären åt alla håll
och medförde, så långt hon sträckte dem, enformighet, der förr
rådt omvexling, entonighet, der språket älskat skiftande färglek,
långsläpighet, der det yppat sin skaparkraft i viga, lifliga och
kraftiga ord. Ännu qvarstår väl ändelsen -lek i kärlek,
smälek och några få andra, och i landskapsmålen häfdar hon ännu
något större utrymme än i boksvenskan?), men största delen
af sitt välde måste -lek öfverlåta åt inträngaren. Ändelserna
-skap och -dom lemnades ej heller sparade; ännu kämpar det nor-
diska mandom i en af sina märkelser mot manlighet, i en an-
nan mot manbarhet och skall väl, i trots af sin skönare da-
+) Se N. Linders »Allmogemålet i södra Möre af Kalmar län». Bland
andra ord på -lek möter man der förlek, grof kroppsbyggnad, och varlek,
sätt att vara, ord som boksvenskan har skäl att afundas detta allmoge-
mål. Det samma gäller ock om ordet vargärd, »reserv», hvaraf var-
gering (reservmanskap) möjligen är den förtyskade och förvridna efter-
bildningen. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
