Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 TYSK ELLER NORDISK SVENSKA?
lina kropp afses. I Lukas 12, 49: "Jag har kommit för att
kasta ut en eld på jorden, och huru gerna ville jag icke, att den
edan vore tänd". Här hade han dess mer varit tjenligt, som
det feminina jord kommer emellan det maskulina eld och det på
detta ord syftande pronomen. I Joh. 7, 22, och Rom. 2, 25 nyt-
jas den om det feminina omskärelse; i Ebr. 2, 3 om femininet
frälsning; i Rom. 4, 10 om fem. tro; i Rom. 4, 16 om mask.
arfsrätt; i Rom. 5, 13 och 8, 3 om mask. lag; i Rom. 5, 16,
om fem. gåfva; i 10,,18 om fem. predikan; i 11, 6 två gånp-
ger på samma rad om fem. utkorelse; i 1 Kor. 9, 24 om fem.
lön, i 10, 13 om fem. frestelse; i 13, 12 om mask. kunskap;
i Ef. 14, 16 om mask. kropp; i 2 Tess. 2, 9 om fem. lögn
0. 8. V.
I Luk. 10, 6 har bibelnämden gripit miste och gjort frid
till feminin. Om nämden känner våra gamla böjningsändelser och
ihågkommer Olaus Petri” yttrande om en viss stridsman, att han
var ett lejon "i fridenum" och ett lam "i stridenne", kan hon
icke glömma, att frid är ett maskulint ord och strid ett fe-
minint.
En ., bibelöfversättning skall återgifva modersmålet i dess äd-
’laste och kraftigaste drag. Må då det om slapphet vitnande bruk,
som här påpekats, varda utplånadt! Det kostar liten möda att
göra det. |
På genusbegreppets lif hvilar ett rätt iakttagande af adjek-
tivets och slutartikelns böjningar. Det ligger då ock i sakens na-
tur, att villervalla skulle uppstå med hänsyn till dem, sedan genus-
begreppet genom de inströmmande utländska låneorden mattats.
Vi lefva ännu midt uppe i denna oreda. A. Hazelius framhöll
det bottenlösa godtycke, som egde rum ’i böjandet af slutartikeln
uti 1861 års proföfversättning. I den af år 1873 har bibelnäm-
den onekligen sökt åstadkomma reda, sökt följa vissa grundsatser i
bruket af artikelus pluralformer -ne och -na, gen. -nes och -nas.
Grundsatserna synas vara följande. För maskulin af s. k. na-
turligt kön eller bemärkelsekön, som gränsar derintill, nytjas -ne,
gen. -nes, antingen de ändas på -ar eller -er i plural obestämd
form: således andarne, andarnes, hedningarne, presterne,
profeterne, bröderne. För alla andra maskulin nytjas -na,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
