- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
519

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tysk eller Nordisk Svenska? af Viktor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSK ELLER NORDISK SVENSKA? 319

i stället för hans, hennes, som var så vanligt på 1840-talet, all-
deles försvunnit, utom i vår sorgligt. förtyskade kanslistil. Till och
med hos en så god stilist som Strinnholm kunde man få läsa om
"ett ställe hos Cassiodorus i dess verk, kalladt" ete. Dylikt torde
nu förekomma sällan eller aldrig. Rydqvist, Säve, J. P. Theorell,
Ignell, Claéson, J. A. H. Hazelius, M. B. Richert och flere med
dem hafva brutit en väg, som väl till sist äfven den dagliga pres-
sen skall följa. Åtskillige medarbetare i tidningarna göra det redan.
Äfven på vår kungliga skådebanas tiljor göra sig han, hon, ho-
nom, henne gällande framför den, i stycken, som öfversatts af
språkbildade män. Här stå ännu folkets djupa led bakom de ve-
tenskapsmän och skriftställare, som kämpa för svenskans rätt:
"dalkullan och vestgöten, ’ norrländingen och småländingen afvika
(hvad ordens kön vidkommer) lika sällan från hvarandra som från
Eddan och landskapslagarne", +) nen onekligen göra läroböcker för
folkskolan, affattade på dålig svenska, hvad de kunna för att drifva
förskämningen ned i språkvextens rötter.

Låtom oss nu se, huru bibelnämden ställer sig till denra fråga.
A. Hazelius tillkommer hedern att äfven här hafva visat den lärda
nämden hvad modersmålet kräfver och man skulle väntat, att hon
deraf tagit något intryck. Men vi hafva svårt att finna det vid
en jämförelse mellan 1861 och 1873 års öfversättningar. ’’Den-
nandet" fortgår. Att substantivet åker är maskulint torde nu de
fleste gossar i elementarskolan veta, lika visst som bonden vet det,
men rämden skrifver i Matt. 27, 8: ’"Derför blef den åkern kal-
lad blodsåkern, såsom den heter än i dag". I Luk. 10, 10 lä-
ses: Och om I kommen till någon stad, der mar icke undfår er,
så gån ut på dess (för hans) gator". I Jakob 5, 7: +<Se landt-
mannen väntar på jordens kosteliga frukt och afvaktar tåligt den
tid, då den får arlaregn och serlaregn". Här sammanstöter den
fristående artikeln den med det som personligt pronomen miss-
brukade demonstrativet. I Rom. 6, 12: "Må för den skull syn-
den icke få herrska [herrschen! Hvarför ej råda’?] i eder död-
liga kropp, så att J lyden dess lustar”. Här lemnas man genom
missbruket af dess oviss, om det feminina synd eller det masku-

+) Rydqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 5 00:32:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free