Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 TYSK ELLEB NORDISK SVENSKA?
kommer, ser man, att de inhemska order efter hand tillbakadrifvas
af inflyttarne och utödas eller nedsättas till heloter, samt att de
rika medel till ordbildning språket i sig sjelf eger lemnas å sido.
Men muskler, som man aldrig spänner, slappas och varda odugliga
till: tienst. Ordbildningens lagar fornas och vissna. Man kan till
sist icke, äfven om man ville, draga gagn af dem. Och så lånar
man allt framgent utifrån. ”
Är detta nu en .gång sed och vana, våga endast de djerfvaste,
de som hemtat sitt mod ur sin kärlek till fädernas tungomål, tillita
de egna källorna för ordskattens ökande. Vi hafva sett, att efter
30-åriga kriget, under ett af svenskans ödesdigrare skeden, ett till-
bakaslag uppstod mot den fruktansvärdt kringgripande språkskäm-
ningen. Någre få män gingo bröstgänges mot fenden, som syntes
oöfvervinnerlig, och den förtröstan de hyste till sin sak, ehuru hon
tycktes hopplös, fick sin lön. De visade bland annat med sitt efter-
döme, att om modet hos det fåtal, som viil värna och häfda den
nordiska ordskatten, är lika stort som lättsinnet hos de månge, som
förspilla honom, så bär det goda sträfvandet frukt.
För vår ordskatt stå vi till desse män uti icke ringa tack-
samhetsskuld. En del ord, som de återupplifvade i bokspråket
eller i sista stunden frälste från undergång, meddela vi här som
prof. De äro hemtade ur de förklarande ordlistorna till Stjern-
hjelms "Herkules", Scheffers upplaga af "Konunga- och höfdinga-
styrelses, "Konungasagor och Norlandskrönika", Spegels "Guds
verk och hvila”, bibelupplagan af 1703, och Svedbergs "Schib-
boleth" +):
Afkomma (subst.), afrad, afunna (afundas), afundslös,
alster, arla och serla, arföl, bane, banehugg, berga (sig),
biltog, blot, bolyxa, bragd, bråd, brådsint, brynja, båda-
städes, dagtinga, djerfvas, digna, drabba, drapa, dvale,
dväljas, ärott, duglig, dölja, efterdöme, efterlikna, efter-
liknelse, elak, embete, embetsman, enstaka, enkom, en-
+) Om några af dessa ord göra vi samma förbehåll som Söderwall
vid sin förteckning ur Stjernhjelm, Spegel och 1703 års bibelupplaga.
(Hufvudepokerna af Svenska språkets utbildning, 104), att de möjligen
upptagits i ordlistorna för att gifva tillfälle till etymologisk förklaring,
utan att deras märkelse påkallat tolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
