Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK STATSRÄTT. 533
dagsordningen framställdes emot detsamma. TI ett fall gör han
u ndantag från denna regel, nämligen i afseende på anmärk-
ningen om riksdagsordningens förhållande till kommunallagarna.
Det var som bekant en af de vigtigare anmärkningar som emot
förslaget till 1866 års Riksdagsordning framstäldes, att dess
sammanhang med kummunallagarna var sådant, att genom för-
ändring af vissa af dessa bestämmelser riksdagen, som dock till
sin organisation skulle vara bestämd i riksdagsordningen, kunde
erhålla en helt och hållet förändrad karakter, utan att ett ord i
grundlagen hehöfde ändras, och utan att således de för grundlags-
ändringar stadgade former behöfde iakttagas. Man anmärkte, att
i riksdagsordningen funnes föreskrifvet, att institutioner, som be-
nämdes "landsting" och ’"statsfullmäktige", skulle utse förste kam-
marens ledamöter, men att i grundlagen ej ett ord förekommer om
dessa institutioners organisation; att i grundlagen upptages sjelfva
hufvudqvalifikationen för den som skulle ega valrätt och deraf be-
roende valbarhet till andra kammaren, utan att i afseende derpå
hänvisades med orden "”enhvar i kommunens allmänna angelägen-
heter röstberättigad man” till kommunalordningarna. Man fram-
höll vådan af detta förhållande och huruledes, då dessa kommunal-
ordningar äro af civillags natur, sjelfva grundvalen för representatio-
nens sammansättning kunde utan något öfvervägande och under infly-
tande af tillfälliga förhållanden undergå total förändring. För vår del
kunna vi ej annat än anse dessa anmärkningar grundade och finna.
dem åtminstone ej gendrifna af de motskäl, som af förf. anföras
(8. 25, not.). Det må medgifvas, att, såsom förf. visar, anmärk-
- ning af samma slag kunde göras mot 1810 års riksdagsordning,
men om anmärkningen dervidlag var berättigad — och 1870 års
grundlagsstiftare tyckas ej varit säkra på att den det ej var —
kan väl den omständigheten, att felet förekommer i den gamla
grundlagen, utgöra ett försvar för dess upptagande i den nya?
Det. må äfven medgifvas, att grundlagen ej bör vara öfverlastad med
mindre vigtiga detaljbestämmelser, att ej alla stadganden i kom-
munalförfattningarne, som kunna hafva något sammanhang med
riksdagsmannavalen böra vara i grundlagen upptagna; — men
hvad man synes kunna begära, vore väl att sjelfva de bestäm-
mande grundsatserna för rösträtt i kommunens allmänna angelägen-
(dd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
