Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 SVENSK STATSRÄTT.
heter, likasom i fråga om landstingens organisation, vore upptagna
i grondiagen, så att a för representationen ej kunde helt
hållet förändras, med: unedlagens ordalydelse blefve all-
ensamma som örat.
En annan af de vigtigaste anmärkningarna" emot 1866
igsordni
des maktställning blifvit gå q
aren vid de gemensamma voteringarne i anslagsfrågor skulle
i sitt större antal hafva en gifven öfvervigt. I &
+ sak t ock en ej ri inkonseqvens pvisas i
estatsministerns motiv till riksdagsordningen, som af förf. an-
el hålles att, för atl år mn priocipiel motsats skall
ellan kal e, båda hi samma ursprung,
från folket; det frambålles turulodes de i följd häraf skola
samma behörighet och myndighet; men då man kommer till
erna för den gemensamma voteringen, som naturligtvis måst
a DN jär
s andr mmaren ensam bestarat Utgången i alla de fall,
en beviljat mindre n första. Eft t är talsdt
utt båda kamrar Jä synes denna jäm-
med förhålla: dot i andra länder, åert i i afsoond e på kamrarnes
se ett alldeles motsatt förhållande är råd: ara tämligen
tigad. Att emeilertid andra m visst icke genom
83 majori lera kompakt ä än den andras", framgt
[i i hvil
med år 1872 mätt sina kraven, har nämligen första kam-
1 segrat i 69 fali af 189»),
kan förtjena anmärka, att dessutom i 42 andra frågor ger
I Det
tid egt rum, hvarvid den segrande sig
im votering ros
aft majoritet inom båda kam:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
