Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK STATSRÄTT. 535
Att för öfrigt detta sätt att afgöra frågor, i hvilka kamrarne
stannat vid olika beslut, har ett afgjordt företräde framför att låta
det ske genom en af båda kamrarne utsedd nämd, som skulle be-
sluta med kamrarnes makt, är en sjelfklar sak: i en dylik nämd,
sammansatt af personer, som utsetts uteslutande af majoriteten in-
om hvardera kammaren, skulle de olika meningar, som fått sitt
uttryck i kamrarnes olika beslut, stå oförsonliga gent emot hvar-
andra, och afgörandet skulle enligt regel tillhöra förseglade sedeln.
Nu åter, då rösterna inom de särskilda kamrarne sammanräknas,
får minoriten inom hvardera kammaren tillfälle att göra sig gäl-
lande med all den styrka hvaraf den är mäktig, och användningen
af den förseglade sedeln måste bli undantag. Så vidt vi kunna
erinra oss har den hittills också blott en enda gång behöft an-
litas.
En nyhet, som med 1866 års riksdagsordning infördes, var den,
att konungen erhöll rätt att upplösa riksdagen och förordna om
nya val. Denna konungen medgifna rätt hvilar på den grundsat-
sen, att om regeringen och representationen i någon fråga af större
vigt befinna sig i skarp motsats till hvarandra och regeringen
har anledning att antaga, att folkets åsigt i ifrågavarande fall ej
öfverensstämmer med riksdagens, så bör den kunna genom en upp-
lösning vädja till folket och gifva det tillfälle att genom nya val
uttala sin mening. Och äfven om ej någon principiel menings-
skiljaktighet eger rum emellan regeringen och representationen, så
kunna dock förhållandena vara sådana, att det för regeringen är
af synnerlig vigt att ega denna rätt. Händelser af stor och genom-
gripande betydelse kunna nämligen inträffa, med afseende på hvil-
ken det är för regeringen af vigt att få en klar och bestämd
föreställning om opinionen i landet, hvilken då genom de nya
valen får tillfälle att gifva sig uttryck. TI de flesta konstitutionela
stater har också monarken fått sig denna rätt tiilerkänd, och äf-
ven vår nu gällande riksdagsordning medgifver honom, som sagdt, den-
samma. Olika meningar råda emellertid derom, huruvida riksdags-
ordningen medgifver honom att utöfva denna rätt ej blott då riks-
dagen är samlad, utan äfven emellan riksdagarne: vi hafva hört den
åsigten uttalas, att konungen ej skulle kunna förordna nya val,
då riksdagen ej är samlad. Så vidt vi kunna förstå, kan dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
