Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LITERÅR EGANDERÄTT. 559
strialismen, redan hunnit långt nog, och vill man kröna denna
omoraliska bygnad?
Anfäktelser ha sålunda ej saknats, men dem till trots har den
literära eganderätten i våra dagar äfven i det hänseendet tagit ett
jättesteg, att för dess räkning ett nytt kapitel skrifvits i den nya
folkrätt, som danvas under samtidens ögon. Rättsskyddet håller på
att blifva ett allmänt internationelt. På denna väg har Frankrike
gått i spetsen. Denna rörelse framåt till en nöjaktig nationel och
internationel lagstiftning om literär eganderätt har varit så allmän,
att endast några få länder nu mera bestå skuggorna till motsättning
mot tafians vida öfvervägande dagrar, och till dessa länder hör
Sverige. Visserligen ha Förenta Staterne hittills vägrat att med
Enugland afsluta ett fördrag, ehuru frågan om skydd för engelsk
förlagsrätt, enligt Carey, går till baka ända till 1837. Visserligen
nekar äfven Finland ännu hvarjo skydd för utländings literära egande-
rätt; men de bestämmelser om den inhemska författare- och för-
lagsrättea, som meddelades genom finska tryckfrihetslagen af 1865,
öfverträffa dock de ännu gällande svenska. Och Schweiz, som på
sitt sätt också blifvit efter, har åter i visst afseende slutit sig till
den allmänna riktningen: förhållandet är nog egendomligt, att för-
tjäna särskildt beröras med ett par ord.
Så väl den civila som den kriminela lagstiftningen är, som be-
kant, i Schweiz underkastad de särskilda kartonernas myndighet:
frågan om en mer eller mindre ingripande förändring härutinnan
utgör en hufvudpunkt i den märkvärdiga politiska kris, hvari Schweiz
sedan några år är inveckladt. Också finnes ännu i dag ej ett inom
schwciziska förbundets hela område gällande skydd för schweiziske
medborgares literära eganderätt. Med undantag’af Genåve, der franska
strafflagen och franska lagen af 19 Juli 1793 ordnade detta ämne,
samt Solothurn, hvars civillagstiftning därom innehöll några bestäm-
melser, var i Schweiz den literära och artistiska eganderätten full-
komligt i saknad af skydd, när omsider 1848 den komité, som ut-
arbetade förslag till ny förbundsförfattning, tog ämnet i öfver-
vägande, men af formela skäl ansåg sig icke böra härom föreslå
några föreskrifter i förbundets politiska konstitution. I den grund-
lagsstitftande förbundsförsamlingen bragtes ärendet åter å bane, men
endast ett mindretal godkände förslaget att lägga detsamma under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
