Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562 OM LITERÅR EGANDERÅTT.
stiftningen om literär eganderätt ej rönt någon förbättring undan-
tagandes för en särskild gren af literaturen, genom den visser-
ligen ej till fylles görande förordningen af 20 juli 1855 om arbe-
ten för scenen, eburu naturligtvis under en så lång tidrymd ut-
vecklingen af de intressen och förhållanden, som genom tryckfri-
hetsförordningens knapphändiga bestämmelser lagligen ordnades,
gjort dessa mer och mer otillräckliga, enligt hvad erfarenheten också
visat. |
Ehura man bör vara erkånsam mot det nya statsskickets
grundläggare äfven för denna enskildhet i deras omfattande verk,
måste det likväl beklagas, att stadgandena om den literära egande-
rätten fingo plats i prässlagen, hvilket väl må hända mindre för-
anleddes af något syfte att genom grundlagshelgden förskaffa dem
större trygghet, än af en begreppsförväxling, en sammanblandning
af olika rättsområden, samt af nödvändigheten att begagna första
sig erbjudande tillfälle, för att få åtminstone någon ting lagstad-
gadt i detta ämne. Inblandningen i prässlagen af i fråga varande
civilrättsliga bestämmelser har dels gjort nödiga förändringar i dem
besvärliga, dels undanskymt eller fördunklat deras vigt och be-
tydelse: man har kommit att nästan uteslutande tänka på och in-
tressera sig för eller emot de egentliga tryckfrihets-föreskrifterna
med hvad dit hör, men underskattat och förbisett det åt den lite-
rära eganderätten upplåtna lilla hörnet.
Den reform, hvaraf behofvet hittills både tidigast och starkast
gjort sig gällande, afser att till ett rättsområde förena de nordiska
staterna, inom hvilka i sjelfva verket de särskilda skriftspråken
äro blott munarter af ett och samma tungomål, inom hvilka därför
ett gemensamt skydd anbefalles af rättskänsla och välförstådt in-
tresse i förening. "Det eneste — yttrade vid rordiska jurist-
mötet overretsassessor O. A. Bachke — "som generer den naturlige
udvikling, forstyrrer udbygningen af en felles nordisk bog- och
kunsthandel og bedrager forfattere og kunstnere for de retmeessige
krav, de have på fordelen af et större publikum, er den mislige
lovgivning. I det internationale forhold mellem Nordens lande er
den sådan, at en nordisk digter, hvis navn er gået vidt, med grund
har kunnet sige, at den samme lovgivning, der kender en beskyt-
telse for laksen i elvene og vildtet på fjeldene, ikke har undset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
