Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. O. Nordensvan: Moderna vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverlägsna sätt, på hvilket krigsrörelserna sattes i scen och leddes på
deras sida, mäktigt till segern, men för den mera djupt blickande
granskaren blef det dock tydligt, att själfva krigsredskapets, härens,
beskaffenhet haft en stor andel i insatsen. Och huru mycket skilde sig icke
denna här från alla öfriga i Europa då befintliga? Liksom preussarne
ensamt hade förstått att med afseende på krigföringen tillegna sig de
lärdomar, som den i denna gren banbrytande förste Napoleon gifvit, så
hade de äfven vetat att bevara och vårda den härens byggnad, som
framgått ur befrielsekrigets nödvändighet. Efter den ytterligare förbättring
och förstärkning, som hären undergick under första hälften af sextiotalet
trots bitter strid med representationen, var den ett uttryck af det
preussiska folkets hela kraft. Andra stater grundade väl också sin härbildning
på den ur revolutionskrigen och det napoleonska tidehvarfvet utgångna
allmänna värnplikten, och under den återgång, som litet hvarstädes
förmärktes, när all fara var öfver, gåfvo rätten till friköpning och sättandet
af man i den utlottades ställe jämte en allt för långt utsträckt
tjänstgöringstid organisationen en viss likhet med sjuttonhundratalets värfvade
härar. Icke förmådde dessa stater heller uppställa så mycket krigsmän,
och utbildade krigsmän som Preussen, hvars härmaskineri dessutom i alla
afseenden var vida mera fullkomnadt än dess grannars. Vapnen hade
också knappast nedlagts utanför Wiens portar, förr än man litet
hvarstädes började se om sin militära byggnad för att undersöka, om den
stod på höjdpunkten af tidens kraf, och om man med full förtröstan på
den samma kunde gå framtiden till mötes. Att man dock icke öfver allt
fick ögonen alldeles öppna, och att nationel fåfänga i förening med
småaktiga partisyften här och hvar, särskildt i Frankrike, motarbetade
sakkunnighetens fordringar är allmänt kändt, liksom att den i organisation och
antal underlägsna kejserliga franska armén 1870 hastigt dukade under för
sina öfverlägsna motståndare. Då detta års krig därjämte på ett slående
sätt ådagalade improviserade, om än aldrig så stora och hängifna härars
kraftlöshet gent emot fast ordnade, så satte erfarenheten från detta krig
ny fart i ombildningsarbetet, och öfverallt bättrade eller ombildade man
sin väpnade makt.
Under de tjugofem år, som förflutit sedan 1866, har det militära
arbetet rastlöst pågått så väl på vapenteknikens och stridssättets område
som på härbildningens, och de utslag, till hvilka det kommit, äro allt
för viktiga för att släppas ur sikte vid skärskådande af samhällslifvets
utveckling i våra dagar. Visserligen hafva äfven vi i Europas utkant berörts
af tidens sträfvanden, och nog hafva väl de flesta tänkande män funnit,
att vår gamla militära byggnad är otillfredsställande, och icke heller
hafva förslag saknats att bättra på den samma eller att från grunden
ombygga henne, men här hafva småsinne och partihänsyn i förening med
en otroligt stor okunnighet om de militära krafvens verkliga
beskaffenhet hindrat nästan allt verkligt framåtskridande och bragt vårt gamla
Sverige i en belägenhet liknande en svindlares, som fruktar utbrottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
