Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nathan Söderblom: Universitet och studenter i Amerika. Strödda reseintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 UNIVERSITET OCH STUDENTER I AMERIKA.
En i flere hänseenden mer konservativ anda kännetecknar det
lärdomssäte, jag under min vistelse i Amerika hade tillfälle att bäst lära kännå. Yale
i New Haven, Connecticut, är Nya-Englandsuniversitetet par préférance. I
dess inrättningar igenkänner man mer än vid någon annan af de större
högskolorna den gamla, trofasta Nya-Englandstammen, ättlingar i släktled och
tänkesätt af de enkla puritaner, som för sin tros skull flydde på Majblomman
till ett nytt England. Yales lärarekår eger i vår tid flere män meä stadgadt
europeiskt rykte. Jag nämner endast språkforskaren Whitney, geologen .Dana
och Harper, bekant för sin betydelsefulla tillämpning af den induktiva
språk-metoden vid undervisningen i hebreiska och grekiska.
Är Boston intelligensens stad, så är New York penningens. Columbia
college, jättestadens universitet, betalar si^ia professorer större löner än något
annat. Men Amerikas rikaste universitet ligger i Baltimore. John Hopkins*
mecenaten, hvars namn öfvergått till hans stiftelse, grundade det med en gåfva
af tre och en half million dollars. Denna fond har oupphörligen tillväxt.
Sådana gynsamma förhållanden, har satt John Hopkins? universitet i stånd att
förskaffa sig de yppersta vetenskapliga hjälpmedel. Särskildt har det på ett sätt,,
som redan stält det främst i ledet af amerikanska högskolor, fullföljt sin
spe-ciela uppgift att gifva tillfälle till företrädesvis högre vetenskapliga studier. En
student från John Hopkins är en smula aristokrat. Han är stolt i
medvetandet att tillhöra »framtidens universitet».
Ett talande exempfcl på amerikanskt framåtskridande lemnar Cornells
universitet. 1865 anlades det vid en liten stad i staten New Yorks nordvästra
hörn med det klassiska namnet Ithaca. Nu räknar Cornell omkring 80 lärare
och öfver 900 studenter. Dess storartade byggnader, belägna på en
dominerande höjd utom staden, erbjuda en praktfull utsikt öfver Cayaga sjön och
dess omgifningar.
Samtliga nu nämnda högskolor hafva enskilda personers eller
denominatio-ners frikostighet att tacka för sin uppkomst. Såsom det yppersta exemplet på
en andra grupp af universitet, hvilka anlagts och styras af en stat, och hvilka
i västern äro talrika, må nämnas University of Michigan.
Till de största högskolorna kan University of Virginia näppeligen
räknas. Det har endast 400 studenter. Men den framsynte och upplyste man,
som grundade det samma, Förenta staternas president Jefferson, gaf åt det en
prägel, som gör anspråk på vårt särskilda intresse. Yirginia-.universitetet
liknar med hänsyn till studiernas frihet mer än någon annan af Amerikas
högskolor den europeiska kontinentens och Skandinaviens universitet.
Huru framsynt Jefferson var, visar den omständigheten, att utvecklingen
inom samtliga Amerikas högskolor går i riktning mot dessa friare principer.
Amerikas universitet visa nogsamt sin engelska släktskap. Den, som
godkänts i deri inträdesexamen,^hvilken i de flesta fall fordras, oth hvilken vid
de största högskolorna närmast motsvarar vår studentexamen, har först att
genomgå college. Kursen i detta college, som bildar universitetets
grundstomme, är vanligen fyraårig, och den normala åldern vid inträdet i college
18 år. Kunskapsmåttet, som meddelas, växlar högst väsentligt. Så är den
stöta massan af colleges i de västra staterna i detta hänseende närmast
jämförliga med sjätte och sjunde klasserna i våra läroverk. Men här liksom på
alla områden af det amerikanska universitetslifvet visar sig en stark och
medveten tendens till likformighet, hvarvid normen utgöres af den höga ståndpunkt,
som college har vid Österns förnämsta högskolor, och som gör detsamma
närmast jämförligt med en mer omfattande filosofie kandidatexamen hos oss.
Namnet college föranleder tvetydighet. Ofta användes det liktydigt me$ university.
Egentligast betecknas därmed denna fyraåriga kurs, hvilken, dels tjänstgör
såsom underlag för fortsatta, hvad vi skulle kalla fakultetsstudier, dels för fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
