Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nathan Söderblom: Universitet och studenter i Amerika. Strödda reseintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 UNIVERSITET OCH STUDENTER I AMERIKA.
talet studenter afslutar studietiden och utsänder dem i det praktiska lifvets
mångahanda värf. Det är nämligen ett förhållande, som icke kan undgå att
utöfva sitt stora och välgörande inflytande på Amerikas sociala lif, att
akademisk bildning af här antydda art allt allmännare anses för det praktiska lifvets
män nyttig och nödvändig. »Vi behöfva Yalemän vid järnvägsstationerna och
i affärshusen ända från New York till San Francisko.»
Af »libertas academica», åtminstone i hvad studierna angår, finnes inom
college föga. Hufvudvikten lägges därvid, att den unge studenten ordentligt
gör sig tillgodo den undervisning som tneddelas. Lärdomsgrader gifvas på
grund af åtnjuten undervisning, ej på grund af examina. Den, som följt den
4-åriga undervisningen i college och icke på grund af visad lätjä eller
oordent-lighet fått en vink att taga ett femte år eller försvinna, anses" äga kunskaper,
sorA berättiga honom till det ståtliga, ännu på latin — Amerika bör vara alla
latinvännèrs förlofvade land ■— affattade diplomet till bachelor of arts (B. A.)
eller bachelor of sciences (B. Sc.).
Denna systematiskt anordnade undervisning, som finnes icke blott inom
college utan äfven inom de särskilda fakulteterna, påminner lika mycket om
en skola som om ett universitet i vår bemärkelse. Men den eger stora
fördelar. Den rent af omöjliggör öfverliggare. Den besparar den unge
studenten den tid och. det arbete, som vid våra universitet ofta utan behållning
bortkastas genom ett opraktiskt ordnande af studierna. Och den utgör med sin
peda-.gogiska anordning en lika säker-borgen för verkliga kunskaper hos den
af-gåer*de, som hvad fallet kan blifva med en ofta slarfvig och brådstörtad
plugg-läsning, afsedd att bestå profvet i ett eller flere korta och flyktiga förhör. Men
den bundenhet i valet af ämnen, som var en naturlig sak i en längesen
förfluten tid, då det i college meddelade kunskapsmåttet var vida mindre än nu,
har sedan länge känts såsom en börda i följd af college’s utveckling till högre
vetenskaplig ståndpunkt och i jämnbredd med tidens kraf på specialkunskaper.
På flere håll, särskildt i de yngre institutionerna, råder större frihet. John
Hopkins erbjuder- inom college sju olika ämnesgrupper. Äfven i Harvard är
valfrihetens grundsats erkänd. University öf Virginia tillåter med afseende på
valet af ämnen så stor frihet som möjligt. Men i flere af de äldre, t. ex. Yale
och Princeton i New Jersey, äro endast vissa timmar under de senare
collegeåren valfria. Emellertid kan i allmänhet sägas, att där råder en bestämd
tendens till utsträckt studiefrihet, en tendens, motsatt den vid våra universitet, men
dock, emedan förhållandena hos oss och i Amerika representera motsatta
ytterligheter, syftande till samma ifiål.
En egendomlighet, som ej kan undgå att väcka uppmärksamhet i
Amerika^ samundervisningens hemland, är att sådan ej förekommer på det högsta
undervisningsstadiet, vid universiteten. Intet af Amerikas förnämsta universitet
äger, så vidt jag vet, kvinliga studenter. Dessa söka motsvarande utbildning
vid särskilda högskolor för kvinnor, bland hvilka Vassar och Wellesley äro de
äldsta och förnämsta.
Redan andra dagen jag sistlidne sommar trampade Amerikas jord,
befann jag mig under pastor Reynolds kunniga ledning på Yales »green». »The
green», den vidsträckta, öppna platsen, på och vid hvilken universitetets
byggnader äro belägna, växlar namn och storlek vid de olika institutionerna, men
är- dock öfverallt densamma, gräsbevuxen, akademisk och mångbesjungenr
under terminerna liflig och inbjudande, under ferierna tom och ödslig. Min
följeslagare beklagade, att det gamla collegeplanket var rifvet, som gifvit stöd åt
så många generationer Yaleboys och blifvit så djupt älskadt tillbaka. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
