Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den nya författarinnan - II. Af redaktionen - W.: Moderna moralteorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
DEN NYA FÖRFATTARINNAN. 46
meddela en dikt af henne i en egendomlig halft bunden, halft obunden
form, hvars originelt stämningsfulla innehåll vi hoppas skola bidraga att
ytterligare öka våra läsares intresse för denna nya författarinna.
Det finnes för visso hos henne en konstnärlig kraft, värd att för
den svenska vitterheten taga vara på. Måtte ej de yttre förhållandena
i ett litet och fattigt land neka henne tillfälle till den utbildning, som
måhända af henne kan göra något i sin art stort, och må hon själf
aldrig glömma att vårda den fädernepietet, den bygdekärlek, den sinnets
renhet, som redan gjort henne till en god författare.
Red.
Moderna moralteorier.
Ch. Letourneau: Moralens Udviklingshistorie. Forelæsninger holdte i vinteren 1885 — 1886.
Oversat af Vilhelm Boye. — Kjöbenhavn 1889. Schubothe.
Så väl ämnet som boken ha för någon tid sedan varit föremål för en i
Stockholm hållen föreläsning, hvilken äfven refererats i tidningarna. Af dessa
referat framgår, att föreläsaren anbefallde boken såsom gifvande »många nya
och vidsträckta synpunkter Öfver detta forskningsfält, ehuru säkerligen mer än
en stött sig på hans (författarens) i vissa afseenden brutala och öfverdrifna
åskådning.»
Äfven vi skulle vilja anbefalla intresserade läsare att taga kännedom om
denna bok såsom ett repertorium af allt hvad för närvarande den
materialistisk-evolutionistiska åskådningen uppkonstruerat om förhållanden, hvilkas historiska
ursprung ännu är höljdt i mörker och därför i själfva verket endast gifver
ganska få säkra utgångspunkter för verkligt vetenskapliga slutsatser.
Men om man går att läsa boken, bör man ej försumma att använda
kritik snart sagdt vid hvarje rad. Från kompetent vetenskapligt håll har man
till och med betecknat Letourneaus "framställning såsom på det hela taget
värdelös i vetenskapligt afseende; äfven den vanlige läsaren stannar oupphörligen
vid påståenden, hvilka utmana hvarje omtänksam människas kritik.
Då man i mycket aflägsna tiders eller föga bekanta folkslags
religionsföreskrifter, lagar, seder och föreställningar stöter på saker, som förefalla oss,
med våra moderna föreställningar, obegripliga och förnuftsvidriga, har det i
ganska många fall visat sig, att den fortsatta, allvarliga historiska forskningen
kunnat påvisa, hurusom dylikt i själfva verket varit öfverensstämmande med
numera glömda faktiska förhållanden, hvilka fullkomligt förklara saken och
göra det obegripliga begripligt, det förnuftsvidriga ganska förnuftigt. Vi
behöfva endast påpeka Moseböckernas sanitära föreskrifter, hvilka visa en
erfarenhetsståndpunkt, hvilken man först på allra senaste tider börjat uppskatta till
dess fulla värde. Letourneau betecknar såsom absurda vissa föreskrifter i
Indiens och Persiens religioner. På förhand kan man väl antaga, att nationer,
hvilka dock i många afseenden visa sig i besittning af kultur, ej göra sig
skyldiga till alldeles meningslösa föreskrifter. Så visar sig äfven vara fallet, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
