Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - E. B.: Demokratisk och byråkratisk reaktion mot representationssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REAKTION MOT REPRESENTATIONSSYSTEMET. * 113
flera hänseenden, ehuru dess inom densamma fördelade uppgifter
motsvara ministrarnes i andra länder. De ha jämförelsevis mycket små löner
— presidenten 11.000 francs och de öfriga ledamöterna 7,000 — och det
är förmodligen därföre, och emedan deras ämbetsställning saknar yttre
glans, som den ej utgör något mål för en orolig ärelystnads åtrå, och
som de nästan alltid återväljas efter tjänstetidens slut, om de själfve önska
det. Detta sistnämnda är också lätt förklarligt i alla de fall," då deras
ämbetsutöfning bekräftat den öfvertygelse om deras statsmannabegåfning,
skicklighet och plikttrogenhet, som legat till grund för det
ursprungliga valet.
Så har denna förbundsrepubliks verkställande makt i ali sin
anspråkslöshet ett oberoende af representationen, en varaktighet, en kontinuitet,
som ej återfinnes i någotl annan konstitutionell stat i Europa, och det
utan att detta omedelbart betingas af grundlagsparagrafer. Dessutom är
dess maktbefogenhet ganska vidsträckt. Oafsedt de för de särskilda
de-partemangen utmärkande uppgifterna, som motsvara dem i andra
europeiska ministärer, åligger det förbundsrådet att vidmakthålla ordningen
inom republiken — en uppgift, som nyligen fullgjorts med kraft och
framgång med anledning af revolutionsförsöket i Tessin — att förlika
kantonernas kraf och intressen, då dessa råka i strid mot hvarandra, att
tillhålla kantonerna att efterkomma förbundsstadgarna, att förbereda
grundlagsändringar och redigera lagförslag samt utfärda nya lagar i den mån
de antagits, att öfvervaka utfärdandet af fällda utslag och domar samt
till och med afgöra frågor af juridisk natur. I sistnämnda hänseende
liksom på lagstiftningsområdet utvidgas dess maktbefogenhet allt mer och
mer. Revisionen af 1874, hvilken sanktionerades af valmännen, gick ut
på att öka regeringens makt, och äfven inom kantonerna ha vid
begagnandet af referendum stämningen visat sig gynnsam mot planer att stärka
de resp. styrelsernas myndighet. Det kan då sägas, att i Schweiz den
konstitutionella utvecklingen gått både i demokratisk och i byråkratisk
riktning med allt starkare begränsning af representationens maktområde
och motverkande af partistämplingar och agitationer, och det
hufvudsakligen genom referendum, hvilket uppdagar folkets behof och önskningar
i dunkla eller omtvistade fall och ger fritt utrymme åt den nationella
viljan och förmågan.
Den i bjärt motsats härtill utvecklade parlamentarismen i andra
europeiska stater, hvilka äfven ega mycket frisinnade grundlagar, har
framkallat olägenheter, som under tidens lopp väckt missnöje och önskan att
begränsa representationens makt eller bereda folkviljan inflytande på
densamma. Detta förekommer desto nödvändigare, som, då folket förlorat
förtroendet för de konstitutionella formerna, det lätt kan låta förleda sig
till revolutionära uppträden och rörelser, som skola skaka
samhällsbyggnaden 4 dess grundvalar utan att medföra någon varaktig fördel för någon
särskild samhällsklass eller för staten i dess helhet. Men i stället för att
införa ett referendum eller en annan institution i liknande syfte, har man
Svensk Tidskrift iSpi. 4. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
