Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - E. B.: Demokratisk och byråkratisk reaktion mot representationssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REAKTION MOT REPRESENTATIONSSYSTEMET.
* 115
det franska folket skulle ställa sig på Carnots och Freycinets sida mot
sina egna representanter. Att på den sista tiden den politiska ställningen
förbättrats och förtroendet till den republikanska statsformen stigit, har
man tillskrifvit boulangismens -snö|pliga undergång och den misskredit,
hvari den med densamma till egjen skada förbundna orleanismen har
råkat. Men främsta orsaken därtill! är helt visst att söka i att
parlamentarismen ej gjort sig gällande, så ktt en duglig regering kunnat kraftigt
och själfständigt fullgöra sin uppgift utan att duka under för en genom
hänsynslös agitation och naturvidriga koalitioner bildad
oppositionsmajoritet, enär Frankrike hunnit att bli grundligt utledset vid de täta
ministärväxlingarna och dessas skadliga inflytande på landets inre och yttre politik.
I England står parlamentarismen i närmaste förhållande till den för *
detta konungarikes politiska historia karakteristiska partibildningen.
Växelvis ha under ett par århundraden whigs och tories genom underhusmaj o
. riteter beherskat landet och faktiskt gifvit det hvarje ministär, som formellt
bildats af den premierminister, hvilken monarken på grund af den i
underhuset förherskande stämningen ansett sig böra tillsätta i den afgångnes
ställe. Men oaktadt parlamentarismen i detta sitt hemland har det
mäktiga stöd, som ligger i den historiska utvecklingen, i grundlagens bokstaf
och anda, i häfd och i tradition, oaktadt genom innevarande århundrades
stora valreformer underhuset - bragts i närmare öfverensstämmelse med
folkrepresentationens begrepp, och oaktadt att af den starkt utvecklade
kommunala själfstyrelsen dess maktområde och den af detsamma
beroende regeringens blifvit betydligt inskränkt, framträda i synnerhet uti
England de mångartade och energiska sträfvanden att ställa den lagstiftande
makten under folkviljans inflytanden, hvilka antydts i det föregående.
Tidningar, tidskrifter och broschyrer uppbjuda allt för att omedelbart
inverka på underhusflertalet i något visst syfte eller att dana och
underblåsa en allmän mening så stark, att det ej skall våga att motstå dess
påtryckning. Föreningsväsendet med sin starka organisation, med sina
folkmöten i stora salar eller under bar himmel, där de moderna
demagogernas vältalighet firar större triumfer än parlamentsledamöternas i
Westminster och genomdrifva djärfva och hotfulla resolutioner, med sina
imponerande demonstrationståg genom gatorna, med sina deputationer
och adresser till makthafvande eller inflytelserike statsmän, gör å sin sida
hvad det förmår i liknande afsikter. Särskild betydelse åt dessa
agitationer ge en del gamla missförhållanden, som ej bortblåsts af någon
revolutions stormvind och lemnats orubbade af det jämna framåtskridandet,
såsom det högre prästerskapets inkomster, högadelns innehafvande af
större delen af landets jord, som är ytterst lågt beskattad, och öfriga
från feodaltiden härstammande privilegier, men framför allt den starka
kontrasten mellan de högre klassérnas rikedom och yppighet och de stora
massornas armod och elände. Ty man spårar i dem förebuden till
revolutionära rörelser, och man tycker sig redan se den så länge befarade
och förberedda politiskt-sociala statshvälfningen skymta fram i bakgrun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
