Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Cecilia Wærn: Italienskt familjelif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269 italienskt familjelif.
i sitt allvar, ett prunkande grafkapell bland selleristånden och potatisen
nedanför terrassen och étt stycke af en herrskapslik, men numera öfvergifven
cypressallé upp från landsvägen.
Hit hade familjen modigt dragit sig tillbaka, och här trifdes de, lyckliga
med sina vänliga underhafvande, sina husdjur, sin utsikt och sin fria
aftonhimmel — men utan ett »oförnojdt» nordiskt försök att försköna eller
plantera. För italienare i allmänhet är frestelsen till missnöje med ens hvardags-,
% omgifning blott en anfäktelse af den lede.
Familjefadern höll sig alltid borta hemifrån. Familjen bestod af
grefvinnan, en liten beslutsam vänlig gumma, med kloka tindrande ögon, hvilken nu
var familjens Öfverhufvud; hennes dotter, uppvuxen under trycket af den
ändrade lefnadsställningen, bleksiktig, tillbakadragen, begåfvad; sonen, en
rund-hufvad toskansk bondtyp, som så många toskanska landtjunkare, talför, litet
bråkig och missbelåten, men beskedlig. Vidare svärdottern, en rik florentinska,
som unge grefven fått till maka, när en son af huset M. ännu kunde anses
för ett godt parti, samt deras fem barn. Det var hufvudsakligen på räntorna
af den unga fruns hemgift, som hela familjen lefde; men hon hade intet att
säga i huset. Det kan nu icke nekas, att hon var mycket obetydlig — men
både pengarne och barnen voro dock hennes, och jag ville se den svenska,
som under sådana omständigheter vore nöjd med att låta svärmor styra huset,
svägerskan och tjänstfolket uppfostra barnen! Man kan tillägga, att sådana
band helt säkert skulle kännas mera tryckande bland stela, metodiska
nordbor, än i ett sådant här stort, hjärtevarmt, toskanskt landthushåll, där man ické
gör sig lifvet surt genom att hålla på sådana saker, som värdighet, disciplin
eller öfverdrifven ordning.
Rum saknas ej i den långsträckta gamla villan, och barnen ha stora,
väl-inredda barnkammare. Men småbarnen vistades än i unga fruns
julkorts-dekorerade »salottino», än i det stora, djupa köket, allt som småbarnsjungfrun
kände sig hågad för att prata med herrskapet och bläddra i planschverken
eller att skämta med kocken. Samma vana att, allt som det föll sig, vistas
ibland i rummen, ibland i köket eller förstugan, plägades med stor fördel af
alla; herrskap, gäster, barn, hundar, angorakatt och —kycklingar, hvilka hade
sin officiella bostad i vagnboden bredvid förstugan.
Vid niotiden improviserades alltid i köket en liten munter frukost,
bestående af spickeskinka, bröd och vin, mellan det svarta kaffet på morgonen och
middagen kl. */2 1. Måltiderna i gamla grefvinnans lilla ordentliga sal voro
glada, rikliga och noggrannt serverade på mjukt, hvitt, omangladt linne. De
äldsta barnen voro med vid bordet, de andra är jag rädd oftast åto på stå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
