Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 - F. U. Wrangel: De nyaste konstföreteelserna på Stockholms horisont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De senaste konstföreteelserna på Stockholms
horisont.
Litet emellan hör man konstnärerna klaga öfver det föga intresse,
hvarmed publiken följer deras sträfvanden; målare och skulptörer anse sig i viss
mån vara konstens styfbarn och se med en afundsblandad förvåning, huru
teatrar och förlustelselokaler i de flesta fall äro fyllda till sista plats, då däremot
konstutställningarna endast lyckas fresta ett fåtal till besök. Hos hvem ligger
felet? Naturligtvis hos publiken, som ingenting begriper, säga artisterna, och
publiken, den alltid förkättrade, påstår, att artisterna endast hafva sig själfva
att tacka för, att de få gå oförstådda genom världen. Båda hafva i viss mån
rätt. Publiken förstår ej och vill ej förstå den moderna riktningen inom
konsten och intresserar .sig således föga för de konstverk, hvilka utställas;
konstnärerna å sin sida tyckas ej vilja inse detta, utan fortsätta att utställa bilder,
hvilka man med bästa vilja ej skulle kunna afvinna något annat intresse än det
rent tekniska. Huru kan man begära, att den icke konstnärligt bildade
allmänheten skall kunna förstå eller intressera sig för konstverk, där utförandet,
hvars innebörd den ju, af naturliga skäl, ej kan fatta, spelar hufvudrolen eller
hvilkas skizzartade natur gör dem fullkomligt olämpliga till utställning?
Hvarföre skall just den svenska publiken på större utställningar lyckliggöras med
dessa för en konstnärs begåfning ofta mycket karakteristiska och för en och
annan kännare högst intressanta och tilltalande skizzer och utkast? Har
någon på parisersalonen t. ex. sett några skizzer? Nej! Alla försöka där att
utställa det bästa och allvarligaste arbete de gjort under året. Lika säkert som
de franske artisterna förstå att uppfatta och erkänna en skizz till dess fulla värde,
lika säkert skulle en sådan blifva refuserad, om den insändes till salons-juryns
bedömande. Personligen har jag intet att invända emot att då och då se
några lätt utkastade penseldrag eller en hastig »impression», isynnerhet på en
separat-utställning. På en större utställning däremot, där artisterna ej blott be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
