Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 - Literära notiser - Öfversättnings-literatur (Edmondo de Amicis, T. H. Pantenius, R. H. Savage, Florence Marryat, Marie Corelli)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
publik. Man darrar för pikadorernas och tojeros lif, och man tycker sig nästan
känna lukten af det utgjutna varma blodet. Ej mindre uppskakande är Amicis’
skildring af en spansk tuppfäktning, dessa andra egendomliga folknöjen, där
råheten och grymheten går nästan längre än vid tjurfäktningarna. Men äfven
för vekare sidor af Spaniens egendomligheter har Amicis de rätta färgerna,
för det brokiga folklifvet på Zaragozas gator, för andaktsstämningen i Burgos’
majestätiska katedral, likaväl som för romantiken i Cordovas till kyrka
förvandlade moské eller för det idylliska svärmeriet i det leende Sevilla, staden
»där man ej åldras». — Man kan genom läsningen af en sådan reseskildring
som denna lära mer, än genom mången verklig resä.
Och samma älskvärda författare-personlighet som här på ett så hänförande
sätt ledsagat oss i främmande länder, möter man ock i Amicis’ nyaste arbete,
»En lärares roman» (Stockholm, Fr. Skoglund, två delar à kr. i: 75).
Uppslaget till denna bok fick han af en verklig händelse. En ung skollärarinna,
som naturen utrustat med en ovanlig skönliet, fanns en dag liggande död i0
Tibern. Man fick sedan veta, att hon själf burit hand på sitt lif och att detta
skett i förtviflan öfver de ständiga trakasserier, för hvilka hon varit utsatt från
sina förmäns sida. Amicis’ varma hjärta upprördes af att något sådant kunde
tilldraga sig midt ibland oss. Han föresatte sig, att taga reda på, huruvida
detta var ett enastående undantagsfall, eller om måhända den bortgångna
hade många olyckliga medsystrar och medbröder i en hvardagskamp af samma
långsamt mördande slag. Personliga samtal och en omständig skriftvexling
med ett stort antal lärare och lärarinnor på den italienska landsbygden
försågo Amicis med ett material af »documents humains», som på det sorgligaste
bekräftade hans farhågor om missförhållandena inom folkskolevärlden. Och
det är dessa erfarenheter, som han nu på sitt varmhjärtade sätt framlagt inför
offentligheten i »En lärares roman». Denna bok är således ett skriande nödrop
från en förtrampad och utpinad samhällsklass, ett vältaligt vädjande till det
italienska folkets hjärta. Men den är ej blott detta, ej blott en stridsskrift med
upphöjd moralisk tendens, utan den är på samma gång ett literärt konstverk
af bestående värde. De typer af folkskolelärare och lärarinnor samt deras
världslige och andlige förmän, som här användas för att exempliera tendensen,
de hafva inför Amicis’ fantasi blifvit lefvande varelser med pulserande blod
och klappande hjärtan. Och härtill kommer ett intresse för oth ett förstånd
om undervisningen och uppfostrans stora sak, hvarigenom boken på samma
gång blifvit en verklig skattkammare af pedagogiska sanningar. — Lärare och
uppfostrare, i skola eller hem, borde ej försumma att läsa denna väckande och
lärorika bok; och en hvar, som förstår att uppskatta god lektyr, skall med
tillfredsställelse göra bekantskap med detta verkliga konstverk inom den sociala
nutidsromanen.
Till de Öfversättningar, hvilka äro värdefulla nyvinningar för vår literatur,
hör ock enligt kritikens enhälliga omdöme den historiska roman från det gamla
Lifland af T. H. Pantenius, som nyligen försvenskats af Axel Jäderin under
titeln ?>He?’rarna Kruse» (Stockholm, Z. Hæggström, kr. 3: 50). Förf., som
har sina barndomsminnen fr.ån Mitau (född där 1843), är numera såsom
redaktör för tidskriften »Daheim» bosatt i Leipzig och har genom en hel följd
af romaner och noveller förvärfvat sig ett aktadt namn inom den nutida tyska
literaturen. Hans nyssnämnda arbete erhöll redan innan det öfyersatts till vårt
språk så ampla vitsord af C. D. W. i Posttidningen, att vi ej torde härtill
behöfva ytterligare lägga något för att därå fästa allvarligare literaturvänners
uppmärksamhet.
Vännerna af spännande intrigromaner kunna vi hänvisa till » Två fruar»
af R. H. Savage, öfvers, från engelskan af Pontus Dahlander (Stockholm,
Nordin & Josephson, kr. 2:25). Förf. uppbär med framgång sitt literära släkt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
